AGROEKOLOGISK SYMBIOS (AES)

Orkla i Saltvik storsatsar på biogas

Genom en stor investering vill Orkla fördubbla mängden biogas som produceras vid fabriken i Haraldsby. Förutom att kraftigt minska fabrikens klimatavtryck gör investeringen att rötresterna från anläggningen kan användas som gödsel av jordbrukare i Saltvik, vilket stärker det lokala näringskretsloppet.

Jan 13, 2020

Genom en stor investering vill Orkla fördubbla mängden biogas som produceras vid fabriken i Haraldsby. Förutom att kraftigt minska fabrikens klimatavtryck gör investeringen att rötresterna från anläggningen kan användas som gödsel av jordbrukare i Saltvik, vilket stärker det lokala näringskretsloppet.

Den förbättring av biogasanläggningen som Orkla vill genomföra handlar om att kunna använda kospill från närliggande Haga kungsgård i den existerande biogasanläggningen tillsammans med det bioavfall som fabriken producerar.

– Genom att göra det här snabbar vi upp rötningsprocessen rejält i biogasanläggningen. Vi kan därmed mata in betydligt mer organiskt material som vi i dag tvingas köra bort för kompostering. Förutom att vi slipper betala för att bli av med vårt bioavfall kan vi öka produktionen av biogas från 650.000 kubikmeter till 1,4 miljoner kubikmeter per år, säger fabrikschefen Christer Söderström.

Tack vare investeringen minskar fabrikens koldioxidavtryck med ungefär 1.000 ton per år tack vare att förnyelsebar biogas ersätter den propangas som används i dag.

 – Det här motsvarar en minskning av våra totala utsläpp med 15–20 procent, säger Christer Söderström.

Han förklarar att satsningen är nödvändig med tanke på de höga miljökrav som antagits av Orklakoncernen. Till exempel har Orkla ställt upp målen att minska sina utsläpp av växthusgaser med 60 procent fram till 2025, satsa på fossilfri energi och halvera matavfallet. Orkla på Åland måste minska sina koldioxidutsläpp med minst 20 procent för att leva upp till miljömålen.

– Den här satsningen gör att vi kan nå målen. Om den av något skäl inte går vägen ligger vi mer illa till och måste hitta på något annat.

Christer Söderström är fabrikschef vid Orkla i Haraldsby, som nu gör en stor satsning på biogas och cirkulär ekonomi.

Fördelarna med investeringen och det nya sättet att producera biogas slutar inte där. Investeringen är lika mycket en satsning på att stärka det lokala näringskretsloppet som en satsning på förnyelsebar energi.

– Vi investerar i en hygieniseringsanläggning som gör det möjligt att använda rötresterna från biogasanläggningen som gödsel. Så vi får kospill från Haga kungsgård och de får tillbaka ett gödsel från oss som har ett bättre näringsvärde, är i princip luktfritt och leder till ett minskat läckage av näringsämnen jämfört med vanlig kodynga. På så sätt sluter vi cirkeln. Vi tar vår råvara från jordbruket i form av potatis, preparerar den till de produkter vi säljer och restprodukterna används sedan till att producera biogas och gödsel som återför näringsämnen till det åländska jordbruket, säger Christer Söderström.

Investeringen i förnyelsebar energi och cirkulär ekonomi som nu genomförs i Saltvik har redan väckt stort intresse hos ledningen i Oslo, där den norska koncernen med nästan 20.000 anställda har sitt säte.

– Det är med stor stolthet vi går in i det här projektet. Både den finska ledningen och koncernledningen i Norge har sagt att det här är så jäkla bra.

Den planerade förbättringen av biogasanläggningen har föregåtts av år av planering, många månader av vetenskapliga tester samt att de på fabriken i Haraldsby tvingas tänka i helt nya banor.

– Det är helt nytt för oss att samarbeta med lokala mjölkgårdar. Vi har kanske tidigare stirrat oss lite blinda på att symbiosen måste ske med dem som odlar potatis. Visst, vi vill ha symbioser med våra potatisodlare också, men det lönar sig att tänka lite bredare.

Startskottet för det här projektet ägde egentligen rum för fyra år sedan, när fabriken i Saltvik var nedläggningshotad och det fanns ett krav på minskade kostnader.

– Vi tittade på alla möjligheter för att få ner våra kostnader, bland annat hur vi kunde få ner energikostnaderna genom att använda mindre fossil gas. Då var planen att bygga en till biogasanläggning för att på så sätt kunna producera mer biogas, men vi tvingades dra i handbromsen eftersom risken visade sig vara för stor. Det hade rört sig om en investering på fem miljoner euro samt att vi hade blivit tvungna att ta på oss ansvaret för hushållens bioavfall, även när fabriken håller stängt.

Fabriken tog då till den mest klassiska metoden i all form av hållbarhetsarbete: använd i första hand det du redan har.

– Vi började studera hur vi kunde använda den rötkammare vi redan har på ett bättre sätt. Vi skickade vårt bioavfall till en forskningsanläggning i Uppsala och de kunde snabbt konstatera att vi hade väldigt dålig omsättningshastighet i rötkammaren på grund av för låg alkalinitet. Det här kan du lösa genom att tillsätta kemikalier, men ett både billigare och miljövänligare sätt är att blanda i lite kospill. Så vi skickade spillprover från Haga kungsgård till Uppsala och efter ett nio månader av simuleringar fick vi svaret på hur vi kan optimera vår anläggning.

Lösningen att optimera den existerande anläggningen innebär en lika stor ökning av mängden producerad biogas som att bygga en ny rötkammare till en mångdubbelt högre kostnad. Dessutom innebär den lösning som fabriken i Haraldsby nu går in för att rötresterna blir en värdefull tillgång för jordbruket, i stället för ett problem som bara kostar att bli av med. Det är en lösning som alla vinner på, inte minst klimatet, näringskretsloppet på Åland och det lokala jordbruket.

– Sedan kan det fortfarande hända att vi bygger en biogasanläggning till om den här satsningen visar sig bli en succé. Det skulle göra att vi kan ta hand om en ännu större del av våra egna restprodukter samt ta in ännu mer restprodukter från jordbruket. För man ska komma ihåg att fabriken har en tillväxt i sin produktion så vi måste ha med en rejäl volymökning i planeringen för 2025 när miljömålen ska vara nådda.

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis Webbkurs

Spelbok

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Ab

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi