Välkommen!

Här sätter vi näringsämnena i omlopp och förverkligar en visionär idé om ett evigt och värdeskapande kretslopp. Den cirkulära ekonomis nyttor vinner mark och det lokala samarbetet upplever en renässans.

Nyfiken? Prenumerera på vårt nyhetsbrev så hålls du uppdaterad!

Matmedborgarskap

 – Fredrik Rosenqvist, vår försökskanin inom matmedborgarskap och frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare – 

Nu kan du vara med och påverka hur systemet utformas och bidra till att projektet blir lyckat. Genom att spela en aktiv roll kan du hjälpa oss att öka tillgången på nyttiga, lokalproducerade livsmedel på Åland och därmed göra det lättare för alla ålänningar att konsumera mer hållbart.

Näringshjälten

 – Några av Ålands många näringshjältar – 

Kolla in våra korta videor om Ålands näringshjältar! De presenterar lokala gårdar, företag och individer, som diskuterar näringskretslopp, livsmedelssystem och matmedborgarskap – var och en ur sin egen synvinkel.

 

Bonden

 – I oktober 2020 besökte agronomen och jordbrukaren Jussi Knaapi och hans son Juha Åland och skannade över 100 ha jordbruksmark runt hela öriket – 

Regenerativt jordbruk är ett annorlunda sätt att jobba med jorden. Det handlar om att stöda de naturliga processerna. Man sätter fokus på jordhälsa och biologi och att återskapa och bygga vitala ekosystem. I sin enkelhet handlar det om att skapa ett fungerande kretslopp där man ökar humushalten i odlingsmarken och håller alla näringsämnen i balans.

Agroekologisk symbios

– Christer Söderström är fabrikschef vid Orkla i Haraldsby, som nu gör en stor satsning på biogas och cirkulär ekonomi –

Agroekologisk symbios (AES) är en modell som utvecklats av forskare vid Helsingfors universitet. Det är en ny, transformativ modell för en anpassningsbar och motståndskraftig lokal livsmedelsproduktion och -konsumtion. En AES skapas när jordbruk, små och medelstora livsmedelstillverkare och bioenergiproducenter bildar ett gemensamt system där alla befinner sig nära varandra rent fysiskt.

Börja här!

Varför är det viktigt att näringsämnen cirkulerar? Vad består matsystemet av? Vem är matmedborgare? Läs här!

Vad är ett näringskretslopp?

Vad är ett livsmedelssystem?

Vad är en matmedborgare?

Vi arbetar inom dessa områden

DU

Du kanske tror att du är en passiv aktör utan makt, men ditt agerande avgör mer än du tror.

BONDEN

När du lär dig tala marken och jordens språk, blir du klimathjälten som räddar världen.

AES MAKAREN

Böj den raka linjen till en sluten cirkel och du kan skapa system där inget värde går till spillo.

NÄRINGSHJÄLTEN

Bättre snurr på näring-sämnen kan snabbt betyda bättre snurr på affärerna om du lägger dina kort rätt.

KOMMUNEN

En näringsneutral kommun behärskar komplicerade helheter och har full koll på sina kretslopp.

UPPTÄCKAREN

Litet, kompakt, integrerat och agilt – Åland är en pärla när det gäller demon och pilotprojekt.

Kommer snart

Därför satsar Saltviks kommun på många små kök

I stället för att ha ett stort centralkök eller ta mat från en annan kommun har Saltvik ett eget kök för varje dagis, skola och äldreboende i kommunen.
– Barnen på dagis, eleverna i skolan och klienterna på äldreboendet ska känna att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek, säger Peter Holm, utbildningschef i Saltvik.

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Vad är en matmedborgare?

Du behöver inte uppskatta god mat, tycka om att vara i köket eller ens veta vad det är för skillnad mellan en kålrot och rotselleri för att kvalificera dig som en matmedborgare. Eftersom vi alla äter är vi alla matmedborgare, vare sig vi vill eller inte. Däremot kan det hända att du inte är en speciellt aktiv matmedborgare.

Vad är ett livsmedelssystem?

Ett livsmedels- eller matsystem består av alla de tjänster, aktörer, institutioner, regler och så vidare som behövs för att vi ska få mat på bordet och som på olika sätt påverkar det vi äter. Systemet utgörs därmed av allt från jordbrukare till grossister, restauranger, den jordbrukspolitik som förs, de som transporterar maten och matbloggare.

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Vad är ett näringskretslopp?

Tillgång till kväve och fosfor är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden. Utan de här två näringsämnena klarar sig varken människor, djur eller växter. I ett normaltillstånd, det vill säga där människan inte rubbat ekosystemet, återanvänder naturen hela tiden de här näringsämnena. Näringskretsloppet är naturens egen cirkulära ekonomi – ett slutet system där alla näringsämnen alltid hamnar där de behövs och där allt alltid återanvänds.

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Biogas handlar om mer än att producera energi

Att satsa på biogas inom jordbruket handlar om så mycket mer än att bara producera energi. Det är lika viktigt att ta hänsyn till hur en sådan förändring i livsmedelssystemet påverkar saker som mängden mat vi kan producera och cirkulationen av näringsämnen. Det var forskaren och jordbrukaren Kari Koppelmäkis viktigaste budskap när han besökte Åland i början av 2020.

Delta i aes forskning

Den 14.1.2020 var jordbrukaren och forskaren Kari Koppelmäki på Åland och berättade om agroekologiska symbioser. Tillsammans med studeranden Iiris Ryske kommer han att göra en case-studie på Åland. Materialet de samlar in (både skrivbordsdata + intervjuer hos jordbrukare) används dels i Karis doktorsavhandling och dels i Iiris prograduarbete.

Orkla i Saltvik storsatsar på biogas

Genom en stor investering vill Orkla fördubbla mängden biogas som produceras vid fabriken i Haraldsby. Förutom att kraftigt minska fabrikens klimatavtryck gör investeringen att rötresterna från anläggningen kan användas som gödsel av jordbrukare i Saltvik, vilket stärker det lokala näringskretsloppet.

Tvättvatten från Orkla lösningen på jordbrukets bevattningsbehov

Lotsbroverket i Mariehamn närmar sig sin maxkapacitet, höga avloppsavgifter hämmar den åländska tillverkningsindustrins konkurrenskraft och jordbruket skriker efter bättre bevattningsmöjligheter. Lösningen på alla tre problem kan vara att Orkla leder om sitt avloppsvatten från Lotsbroverket till Haga kungsgård.

Nytt samarbete med Orkla ger bättre, mer miljövänligt gödsel

Tack vare ett samarbete med Orkla i Haraldsby kunde Haga kungsgård få tillgång till en ny sorts gödsel som luktar mindre, får grödorna att växa bättre och som innebär ett minskat läckage av näringsämnen. Med hjälp av samarbetet kunde Orkla även öka sin produktion av miljövänlig biogas.

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Vad handlar projektet om?

CIRKULÄRA LIVSMEDELSSYSTEMVad handlar projektet om? Hungry for Saltvik jobbar för att skapa fungerande näringskretslopp. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet med Orkla Snacks & Confectionary Finland som medfinansiär. Målet är att med Saltvik som ett pilotprojekt bygga grunden för framtidens hållbara och cirkulära livsmedelssystem.Näringsämnen är egentligen något fantastiskt. Utan dem kan varken människor, djur eller växter överleva. Tack vare den näring som finns i...

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Vad är agroekologisk symbios?

AGROEKOLOGISK SYMBIOS Vad är agroekologisk symbios?Agroekologisk symbios (AES) är en modell som utvecklats av forskare vid Helsingfors universitet.Det är en ny, transformativ modell för en anpassningsbar och motståndskraftig lokal livsmedelsproduktion och -konsumtion. En AES skapas när jordbruk, små och medelstora livsmedelstillverkare och bioenergiproducenter bildar ett gemensamt system där alla befinner sig nära varandra rent fysiskt. Att aktörerna måste vara belägna nära varandra hänger...

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi