Välkommen!

Här sätter vi näringsämnena i omlopp och förverkligar en visionär idé om ett evigt och värdeskapande kretslopp. Den cirkulära ekonomis nyttor vinner mark och det lokala samarbetet upplever en renässans.

Nyfiken? Prenumerera på vårt nyhetsbrev så hålls du uppdaterad!

Näringsämnen hör hemma i ett kretslopp

Det här ett spaden-i-marken-projekt. Uppdraget är tydligt: Sätt näringsämnena i bättre omlopp och visa hur cirkulära modeller fungerar i praktiken!

Vi har valt Saltvik till vår plats för där har vi hittat framåt-, provapå- och fananammaandan, som ett projekt av den här kalibern kräver. De positiva effekterna kommer snabbt att spilla över till andra områden på Åland, så icke-saltvikare, ni behöver inte vara oroliga för att missa något kul.

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både genom sin utförande och struktur har positiva effekter för oss alla och som får både människor, företag och samhällen att nå sin fulla goda kraft.

Patricia Wiklund

VD

DU

Du kanske tror att du är en passiv aktör utan makt, men ditt agerande avgör mer än du tror.

BONDEN

När du lär dig tala marken och jordens språk, blir du klimathjälten som räddar världen.

AES MAKAREN

Böj den raka linjen till en sluten cirkel och du kan skapa system där inget värde går till spillo.

KOMMUNEN

En näringsneutral kommun behärskar komplicerade helheter och har full koll på sina kretslopp.

NÄRINGSHJÄLTEN

Bättre snurr på näring-sämnen kan snabbt betyda bättre snurr på affärerna om du lägger dina kort rätt.

UPPTÄCKAREN

Litet, kompakt, integrerat och agilt – Åland är en pärla när det gäller demon och pilotprojekt.

Börja här!

Vad är ett näringskretslopp?

Vad är ett livsmedelssystem?

Vad är en matmedborgare?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Biogas handlar om mer än att producera energi

Att satsa på biogas inom jordbruket handlar om så mycket mer än att bara producera energi. Det är lika viktigt att ta hänsyn till hur en sådan förändring i livsmedelssystemet påverkar saker som mängden mat vi kan producera och cirkulationen av näringsämnen. Det var forskaren och jordbrukaren Kari Koppelmäkis viktigaste budskap när han besökte Åland i början av 2020.

Delta i aes forskning

Den 14.1.2020 var jordbrukaren och forskaren Kari Koppelmäki på Åland och berättade om agroekologiska symbioser. Tillsammans med studeranden Iiris Ryske kommer han att göra en case-studie på Åland. Materialet de samlar in (både skrivbordsdata + intervjuer hos jordbrukare) används dels i Karis doktorsavhandling och dels i Iiris prograduarbete.

Orkla i Saltvik storsatsar på biogas

Genom en stor investering vill Orkla fördubbla mängden biogas som produceras vid fabriken i Haraldsby. Förutom att kraftigt minska fabrikens klimatavtryck gör investeringen att rötresterna från anläggningen kan användas som gödsel av jordbrukare i Saltvik, vilket stärker det lokala näringskretsloppet.

Tvättvatten från Orkla lösningen på jordbrukets bevattningsbehov

Lotsbroverket i Mariehamn närmar sig sin maxkapacitet, höga avloppsavgifter hämmar den åländska tillverkningsindustrins konkurrenskraft och jordbruket skriker efter bättre bevattningsmöjligheter. Lösningen på alla tre problem kan vara att Orkla leder om sitt avloppsvatten från Lotsbroverket till Haga kungsgård.

Nytt samarbete med Orkla ger bättre, mer miljövänligt gödsel

Tack vare ett samarbete med Orkla i Haraldsby kunde Haga kungsgård få tillgång till en ny sorts gödsel som luktar mindre, får grödorna att växa bättre och som innebär ett minskat läckage av näringsämnen. Med hjälp av samarbetet kunde Orkla även öka sin produktion av miljövänlig biogas.

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi