FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

34,1 procent matmedborgare

Vad är egentligen en matmedborgare? Vad äter, vad gör och hur tänker en person som på ett aktivt, smart och kunskapsbaserat sätt försöker påverka livsmedelssystemet till det bättre? Och hur nära (eller hur långt ifrån) är Fredrik att vara en stjärna på matmedborgarskap redan i dag?

Dec 11, 2019

Det finns test för allt. Säg till exempel den veckotidning med självaktning som inte har ett relationstest i åtminstone vartannat nummer. Du vet, ett test där du ombeds svara på frågor om hur ofta du pratar om framtiden med din partner, hur det skulle kännas om ni separerade eller om du har för vana att kalla hen för “ett psykfall” när ni grälar. Du kan ta ett test som berättar för dig vem du borde rösta på i nästa val, om du borde byta jobb eller vilken karaktär du är i Game of Thrones (jag är 73 procent Tyrion Lannister, visar det sig). 

Eftersom jag tycker om att ta olika test blev jag både glad och lättad över att mitt första uppdrag i det här projektet just blev att testa hur aktiv jag är som matmedborgare. Jag känner mig nämligen inte riktigt redo att börja dricka sur mjölk och äta potatisskal än, utan värmer gärna upp med att svara på några frågor. Däremot är inte testet enbart en uppvärmning förklarade Johanna Tanhuanpää för mig, utan något som dels ska få mig att förstå konceptet “matmeborgarskap” bättre, dels ge mig en hint om vad jag kan göra för att bidra till att vi får ett bättre livsmedelssystem.

Så jag tog testet. Jag svarade stolt att jag minsann äter fisk minst två gånger i veckan, att jag köper ekologiska livsmedel och att jag delvis odlar min egen mat. Sedan erkände jag motvilligt att jag äter för mycket rött kött, att jag aldrig ens hört talas om “Planetary Health Diet” och att jag inte köpt livsmedel direkt från en producent de senaste tre månaderna. Efter några minuter hade jag resultatet: jag är tydligen 34,1 procent matmedborgare. Med andra ord är jag i högre grad en cynisk, vindrickande dvärg än en stjärna på matmedborgarskap, vilket kan kännas lite nedslående.

Fast nu var ju inte vitsen med testet att ge mig en egoboost, utan att ge mig större insikt i begreppet matmedborgarskap och peka på områden jag kan och kanske bör förbättra. För även om jag själv anser mig vara intresserad av både mat och miljö finns det uppenbarligen mycket kvar att göra – enligt testet gör jag just nu bara en tredjedel av det jag kan.

Vissa saker, som att jag borde äta mindre kött, äta mer grönt och planera min måltider bättre  kände jag redan till, medan jag kanske inte riktigt hade tänkt på att jag oftare borde handla direkt från producent, fråga efter lokalproducerade produkter på restaurang eller sätta mig in i vad “Planetary Health Diet” är för något. Testet har framför allt fått mig att inse att det krävs mer kunskap, större engagemang och bättre planering om jag vill gå från att vara en aktiv matmedborgare till en stjärna. För vem vill inte vara en stjärna?

Några av de saker jag antar att jag har framför mig i det här projektet känns relativt enkla, som att handla direkt från producenter. Andra känns betydligt jobbigare, som följa en för mig helt ny diet till exempel. Och att som reserverad ålänning låna ingredienser av en granne känns väldigt främmande. Även om jag kanske ännu inte riktigt förstår hur alla aspekter av matmedborgarskapet hänger ihop och vilken nytta de olika aktiviteterna gör känns både själva begreppet och åtgärderna vettiga efter att jag tagit testet. Så jag är laddad att göra ett försök – även om det kan bli tufft att nå upp till 100 procent.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi