FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN
34,1 procent matmedborgare
Vad är egentligen en matmedborgare? Vad äter, vad gör och hur tänker en person som på ett aktivt, smart och kunskapsbaserat sätt försöker påverka livsmedelssystemet till det bättre? Och hur nära (eller hur långt ifrån) är Fredrik att vara en stjärna på matmedborgarskap redan i dag?
Det finns test för allt. Säg till exempel den veckotidning med självaktning som inte har ett relationstest i åtminstone vartannat nummer. Du vet, ett test där du ombeds svara på frågor om hur ofta du pratar om framtiden med din partner, hur det skulle kännas om ni separerade eller om du har för vana att kalla hen för “ett psykfall” när ni grälar. Du kan ta ett test som berättar för dig vem du borde rösta på i nästa val, om du borde byta jobb eller vilken karaktär du är i Game of Thrones (jag är 73 procent Tyrion Lannister, visar det sig).
Eftersom jag tycker om att ta olika test blev jag både glad och lättad över att mitt första uppdrag i det här projektet just blev att testa hur aktiv jag är som matmedborgare. Jag känner mig nämligen inte riktigt redo att börja dricka sur mjölk och äta potatisskal än, utan värmer gärna upp med att svara på några frågor. Däremot är inte testet enbart en uppvärmning förklarade Johanna Tanhuanpää för mig, utan något som dels ska få mig att förstå konceptet “matmeborgarskap” bättre, dels ge mig en hint om vad jag kan göra för att bidra till att vi får ett bättre livsmedelssystem.
Så jag tog testet. Jag svarade stolt att jag minsann äter fisk minst två gånger i veckan, att jag köper ekologiska livsmedel och att jag delvis odlar min egen mat. Sedan erkände jag motvilligt att jag äter för mycket rött kött, att jag aldrig ens hört talas om “Planetary Health Diet” och att jag inte köpt livsmedel direkt från en producent de senaste tre månaderna. Efter några minuter hade jag resultatet: jag är tydligen 34,1 procent matmedborgare. Med andra ord är jag i högre grad en cynisk, vindrickande dvärg än en stjärna på matmedborgarskap, vilket kan kännas lite nedslående.
Fast nu var ju inte vitsen med testet att ge mig en egoboost, utan att ge mig större insikt i begreppet matmedborgarskap och peka på områden jag kan och kanske bör förbättra. För även om jag själv anser mig vara intresserad av både mat och miljö finns det uppenbarligen mycket kvar att göra – enligt testet gör jag just nu bara en tredjedel av det jag kan.
Vissa saker, som att jag borde äta mindre kött, äta mer grönt och planera min måltider bättre kände jag redan till, medan jag kanske inte riktigt hade tänkt på att jag oftare borde handla direkt från producent, fråga efter lokalproducerade produkter på restaurang eller sätta mig in i vad “Planetary Health Diet” är för något. Testet har framför allt fått mig att inse att det krävs mer kunskap, större engagemang och bättre planering om jag vill gå från att vara en aktiv matmedborgare till en stjärna. För vem vill inte vara en stjärna?
Några av de saker jag antar att jag har framför mig i det här projektet känns relativt enkla, som att handla direkt från producenter. Andra känns betydligt jobbigare, som följa en för mig helt ny diet till exempel. Och att som reserverad ålänning låna ingredienser av en granne känns väldigt främmande. Även om jag kanske ännu inte riktigt förstår hur alla aspekter av matmedborgarskapet hänger ihop och vilken nytta de olika aktiviteterna gör känns både själva begreppet och åtgärderna vettiga efter att jag tagit testet. Så jag är laddad att göra ett försök – även om det kan bli tufft att nå upp till 100 procent.
Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax
Läs om Fredrik’s journey!

Ta testet i matmedborgarskap!