FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

 

Feb 21, 2020

Den här gången var mitt uppdrag att äta fisk minst två gånger i veckan, i enlighet med gällande kostråd. Mina främsta utmaningar var att hitta den sortens fisk som både är nyttig och bra för miljön.

Att läsa kostråd är ett bra sätt att ge sig själv dåligt samvete, åtminstone är det så för mig. Jag äter en del fisk, men det finska Livsmedelsverkets råd om att ”äta fisk åtminstone två gånger i veckan och variera mellan olika sorter” följer jag inte riktigt. Jag äter fisk lite för sällan och framför allt är jag för dålig på att variera mellan olika sorter. På Livsmedelsverkets hemsida står det att fisk bland annat innehåller flera olika vitaminer, nyttiga fettsyror och järn. Det visste jag redan. Men det står också att fisk innehåller ”rikligt med godartade proteiner”. Något jag inte kände till är att olika proteiner är olika bra beroende på hur mycket essentiella aminosyror de innehåller. Rätt mängd essentiella aminosyror gör att kroppen tar upp proteinet optimalt, och här utmärker sig alltså fisk i positiv bemärkelse!

Något jag bekymrat mig över, och som gjort att jag till viss del dragit mig för att äta fisk, är de miljögifter och tungmetaller fisk från Östersjön innehåller. Enligt kostråden bör jag äta fisk minst två gånger i veckan, men kan jag verkligen äta fisk från Östersjön två gånger i veckan utan att det skadar min hälsa? Enligt Livsmedelsverket i Sverige, som har väldigt strikta rekommendationer, är det okej för mig som vuxen att äta vildfångad fet Östersjöfisk, till exempel strömming och lax, högst en gång i veckan för att inte få i mig för mycket dioxin och PCB. Rovfiskar som exempelvis abborre, gädda och gös – som innehåller kvicksilver – kan jag också äta max en gång i veckan. Odlad fisk kan jag äta hur mycket som helst eftersom den knappt innehåller några miljögifter alls. Så genom att varva mellan olika sorters vild samt odlad fisk kan jag utan problem äta fisk många gånger varje vecka.

Miljön då? Är det bra för miljön och cirkulationen av näringsämnen att äta fisk? Och vilken fisk ska jag äta för att den negativa påverkan på biologisk mångfald, cirkulation av näringsämnen och klimatet ska vara så liten som möjligt? Enligt WWF:s fiskguide ska vi gärna äta exempelvis odlad regnbåge från Finland samt strömming fiskad i östra Östersjön, det vill säga i närheten av Åland. Däremot menar guiden att vi ska vara försiktiga med eller till och med låta bli att äta gös, abborre och sik som fångats i Östersjön. Gäller det även på Åland att vi ska låta bli eller vara försiktiga med att äta abborre, gös och sik? Nej säger Tom Karlsson, fiskerikonsulent på Ålands landskapsregering, när jag ringer honom och frågar. Den här typen av väldigt breda rekommendationer tar inte hänsyn till de lokala bestånden i åländska vatten, där tillgången på alla de här tre fiskarna är mycket god, något jag själv märker jag fiskar.

– Så du kan utgå från att om det är tillåtet att fiska en viss fisk på Åland är det grönt ljus ur miljösynpunkt. Du lämnar ett väldigt litet avtryck om du äter den här typen av fisk och dessutom är ju rekommendationen från finska Livsmedelsverket att vi borde äta betydligt mer fisk för vår hälsas skull. I synnerhet vad gäller strömming är dessutom halterna av dioxin och PCB på väg ner.

Regnbåge är en lätt fisk att tillaga, till exempel tillsammans med grädde och purjolök

Så det är både nyttigt och bra för miljön att äta lokal fisk, och den visade sig heller inte vara svår att få tag i. Eftersom vi bor 30 meter från riktigt bra fiskevatten har jag i praktiken obegränsad tillgång till gös, abborre, gädda, sik, braxen och mört. Även de som inte kan eller vill fiska själva kan få tag i färsk åländsk fisk i någon av de specialiserade fiskaffärerna eller de vanliga matbutikerna på Åland i princip 365 dagar om året. Östersjötorsken har visserligen rödlistats, men det finns fortfarande gott om abborre, strömming, gös, sik och lax i fiskdiskarna. Jag valde att köpa strömming i en av de specialiserade fiskbutikerna (som förutom strömming hade gädda, gös, abborre och sik), där jag fick punga ut med 2,20 euro för fisk som räckte till drygt två måltider! Även på lunchrestaurangerna finns det gott om lokal fisk. Varje dag anger minst två till tre restauranger att de serverar åländsk fisk på lunchguiden på aland.com.

Hur är det då för gravida, som dels ska vara betydligt försiktigare med vildfångad fisk, dels har ett stort behov av omega 3 och d-vitamin som finns i framför allt fet fisk? Den odlade fisken må ha ett dåligt rykte, men faktum är som sagt att regnbåge som odlas i Finland har fått grönt ljus i WWF:s fiskguide. Så under utmaningen gav jag mig ut till Brändö lax, en av flera stora fiskodlingsföretag på Åland. Det var något av en ögonöppnare att prata med vd:n Karl-Johan Henriksson som förklarade att ju mer miljövänlig fiskodlingen är, desto bättre går det ekonomiskt för den.

Traditionellt har problemet med fiskodlingar varit läckaget av näringsämnen, vilket både är dåligt för miljön och fiskodlingsföretagen. Fiskodlingarna vill givetvis inte köpa en massa näring i form av foder som, bokstavligt talat, sedan kastas i sjön. De vill förstås ta upp så mycket det bara går av näringen igen i form av fisk som går att sälja. Därför har det skett stora framsteg inom framställningen av foder som gör att för varje 1,1 kilo foder som fiskarna får produceras det 1,0 kilo fisk, det vill säga det läcker ut väldigt lite näring i havet.

Fredrik fick med sig tre stora regnbågar hem från Brändö lax

Dessutom berättade Karl-Johan Henriksson att Brändö lax delvis använder så kallat kretsloppsfoder som tillverkas i Finland och Danmark. Fodret görs på strömming och skarpsill från Östersjön, vilket innebär att de små mängder näring som läcker ut från fiskodlingarna tas upp igen. I och med att även näringsämnena från fiskodlingens slaktrester tas tillvara pratar vi om ett rätt slutet näringskretslopp, i synnerhet i jämförelse med många andra verksamheter. Det enda problemet är att tillgången på närodlad åländsk fisk är rätt dålig. Men här är det efterfrågan som styr – den dag ålänningarna efterfrågar mer färsk odlad fisk kommer den att finnas tillgänglig även lokalt.

Sammanfattningsvis visade sig det här vara en ganska enkel utmaning när jag väl trängt igenom motstridiga hälsorekommendationer, miljöråd som är dåligt anpassade efter lokala förhållande samt mina egna fördomar om fiskodlingars miljöpåverkan och hur mycket gift fisk från Östersjön innehåller. Så jag tänker definitivt fortsätta äta fisk minst två gånger i veckan, helst åländsk sådan.

FAKTA OM PROTEIN

Vad finns det för samband mellan proteiner och näringskretsloppet?
Det finns ett samband mellan proteiner och cirkulation av näringsämnen som få av oss är medvetna om. Det här sambandet hänger samman med hur mycket protein vi äter. Enligt de studier som gjorts får vi i Finland redan i oss mer protein än vi egentligen behöver. Trots det har det länge funnits en stark trend där många medvetet försöker öka sitt proteinintag ytterligare för att bygga muskler, gå ner i vikt eller av andra skäl. Problemet är att om vi äter mer protein än vår kropp kan ta upp ökar mängden kväve i det avloppsvatten som når våra reningsverk. Ungefär en femtedel av allt kväve som hamnar i Östersjön kommer från kommunala avloppsverk och genom att äta för mycket protein bidrar vi därmed till att förvärra övergödningen av Östersjön och försvaga det naturliga näringskretsloppet.

 

Hur hänger fisk och näringskretsloppet ihop?
Jämfört med annat animaliskt protein har i synnerhet odlad fisk en väldigt hög så kallad foderkonvertering. I vilt tillstånd behöver en lax äta ungefär tio kilo föda (det vill säga tio kilo annan fisk) för att växa ett kilo. Länge gick det även åt väldigt mycket foder för att få den odlade fisken att växa. På 1980-talet gick det åt sex kilo fisk för att tillverka den mängd foder som behövdes för att få en odlad fisk att växa med ett kilo. Under 1990-talet sjönk den här siffran till 3,6 kilo och utvecklingen mot att det går åt mindre och mindre foder för att den odlade fisken ska växa har fortsatt. I dag är till och med fiskodlingarna en nettoproducent av fisk, det vill säga det går åt mindre än ett kilo fisk i form av foder för varje kilo den odlade fisken växer med.

En hög foderkonvertering är ett sätt att förbättra cirkulationen av näringsämnen. Om en odlad fisk växer 1 kilo av att äta 1,1 kilo foder betyder det att väldigt lite näringsämnen blir kvar i havet, utan nästan all kväve och fosfor tas tillbaka upp när fisken slaktas. Ett annat sätt att stärka det här näringskretsloppet är att använda så kallat kretsloppsfoder, det vill säger foder som tillverkas av fisk som fångats i samma hav där fiskodlingarna är placerade. Grundtanken är att använda den näring som redan finns i kretsloppet i stället för att tillföra näring utifrån i form av foder som till exempel importerats från Peru, världens största producent av fiskfoder.

Skarpsill och strömming i Östersjön livnär sig på zooplankton och fytoplankton, som i sin tur använder sig av de näringsämnen som finns i havet för att växa. Så genom att plocka upp strömming och skarpsill ur Östersjön minskar vi mängden fosfor och kväve i havet. Strömmingen och skarpsillen görs sedan om till foder, men eftersom den odlade fisken är så bra på att tillgodogöra sig en stor del av fodret läcker väldigt lite av de näringsämnen som togs upp i form av strömming och skarpsill tillbaka ut i havet. Att använda Östersjöfoder är därmed ett mycket effektivt sätt att rena havet som för tillfället har ett stort överskott av näringsämnen.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi