FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

 

Mar 26, 2020

Den här gången var min uppgift att äta den rekommenderade mängden rött kött, det vill säga maximalt 500 gram per vecka, samt reflektera över min köttkonsumtion och hur den påverkar livsmedelssystemet.

Om jag satt på “death row” i ett amerikanskt fängelse, vad skulle jag då välja som min sista måltid? Antagligen skulle mitt svar bero på vad jag var sugen på just den dagen eller vad som var fängelsekockens specialitet (eller vem det nu är som lagar maten till de dödsdömda). Men gissningsvis skulle en stor blodig biff ligga bra till. Och jag är knappast ensam om det. Kött, i synnerhet rött kött, hamnar högt upp på mångas lista på favoritmat.

När kollegorna i Hungry for Saltvik gav mig uppgiften att äta den rekommenderade mängden kött skickade de på samma gång med lite statistik från Institutet för hälsa och välfärd. Det visar sig nämligen att 79 procent av männen och 26 procent av kvinnorna i Finland överskrider de rekommenderade mängden om 500 gram rött och processat kött per vecka. Så det är inte bara under den sista måltiden vi äter biff, utan rött kött är bokstavligt talat vardagsmat för de flesta.

Inte heller jag är bättre än genomsnittet. Trots att jag aktivt försöker hålla nere min konsumtion av rött kött både av hänsyn till miljö, ekonomi och hälsan äter jag mer än 500 gram kött varje vecka. Kött har blivit lite av min “comfort food” – den sorts mat jag tar till när jag inte hinner fundera så mycket över vad jag ska laga, känner mig lite låg eller vill unna mig något gott. Kött är lätt att få tag i, enkelt att laga och gott. Om du köper köttfärs eller korv av ett billigt märke är det dessutom billigt.

Så för mig handlade den här utmaningen i första hand om att begränsa mängden kött i min kost och ta mig en funderare kring vilket sorts kött jag äter. För visst går det att köpa jättebilligt köttfärs och korv, men hur ser egentligen tillverkningen av de här produkterna ut? Tas alla näringsämnen tillvara på bästa sätt? Har de djur som blir till mat ett värdigt liv? Hur långt har köttet transporterats, vad innehåller de olika produkterna och hur nyttiga är de för mig?

Min plan var att inte slösa bort mina 500 gram per vecka på billig lördagskorv, utan vika dem åt kött som både är gott, nyttigt och där producenten har ett uttalat kretsloppstänk. Så det blev bland annat ett besök på Bolstaholm i Geta där jag både fick en chans att prata med gårdens ägare och handla Picanha (eller rostbiffslock) från naturbetande djur.

Henrik och Ann Sundberg driver gården Bolstaholm på Åland. De har valt att sälja nästan uteslutande direkt till konsument och genom att deras djur går på naturbeten gör de en viktig insats för både den biologiska mångfalden och kulturlandskapet.

Ann och Henrik Sundberg körde runt mig på gården och visade hur snabbt de platser där det inte längre betar några djur vuxit igen och hur bra deras beten där det går djur cirka sex månader per år mår. Det är en sak att läsa om att naturbeten gynnar den biologiska mångfalden, det är en annan sak att se det i verkligheten, även om årstiden just nu förstås inte var den bästa. De berätta om alla de insekter som tar hand om komockorna, den stora artrikedomen av olika blommor på ängarna och hur korna förhindrar att havsviken vid deras gård växer igen av vass, vilket tyvärr blir allt vanligare på Åland.

Jag fick också uppleva hur viktiga den här typen av producenter, som både förädlar sina produkter och producerar de flesta av sina insatsvaror själva, är för det lokala livsmedelssystemet. Jag besökte gården precis när oron över Coronaviruset och tillgången på mat på Åland hade börjat tillta på allvar. Deras telefon ringde i ett där människor ville ha tag i kött, helst genast.

Maija Häggblom, naturvårdsintendent och ordförande för Föreningen Ålandsfåret, berättar om Ålands egen fårras som har anor 15.000 år tillbaka i tiden.

Så tillgången på gott och prisvärt kött från naturbeten är inga problem på Åland, inte ens när samhället delvis är lamslaget av en av de största kriserna i mannaminne. Jag hade också som mål att få tag i och prova kött från det berömda ålandsfåret. Flera producenter erbjöd sig att ordna fram lammkött från ålandsfår på kort varsel, men eftersom det hade inneburit en hel del extra arbete för dem i en situation där skolorna på Åland är stängda kom vi överens om att ta det vid ett senare tillfälle.

Att få se konkreta exempel på hur mina val av kött verkligen kan göra skillnad för det lokala livsmedelssystemet – oavsett om det gäller att öka antalet naturbeten, bidra till bättre näringskretslopp eller stärka den biologiska mångfalden – var väldigt upplyftande. Däremot är det inte så upplyftande att jag hade svårt att hålla mig till 500 gram kött per vecka. Tidsbrist, trötthet och en viss nedstämdhet över läget i världen gjorde att jag flera gånger tog till min gamla vanliga comfort food – i form av några korv med bröd, några smörgåsar med billig lördagskorv för mycket och både en och två portioner köttfärssås.

Så den uppgift som jag på förhand trodde skulle bli den lättaste hittills, visade sig bli den svåraste.

FAKTA OM PROTEIN

På vilket sätt hänger produktionen av kött och mejeriprodukter ihop med näringskretsloppet?

Det viktigaste sambandet mellan produktionen av animaliska livsmedel och näringskretsloppet stavas gödsel! Antalet boskapsdjur räknas en gång varje år och den 1 maj 2019 fanns det hela 8.250 kor och 8.410 får på Åland, betydligt fler än det bor människor i Mariehamn till exempel. Det här betyder att det skapas en hel del gödsel på Åland! Det kossorna och fåren släpper ut innehåller stora mängder av de viktiga näringsämnena kväve och fosfor – det vill säga samma två ämnen som vi behöver på våra åkrar för att kunna odla saker. Så att sprida ut gödslet på åkrarna löser väl därmed problemet med vad vi ska göra av all dynga?

Ibland kan det vara så, men det är inte alltid riktigt så här enkelt. Till exempel är det inte sagt att gödslet och de åkrar som är i behov av gödsel ligger nära varandra. Då måste gödslet transporteras, ofta ganska långa sträckor dessutom. Det behövs även speciella maskiner för att sprida ut gödslet på åkrarna. De här maskinerna kan vara rätt tunga, vilket sliter på marken och kan göra att jordmånen blir för kompakt. Kogödsel är även flytande, vilket gör att det tar upp ganska mycket plats. Det här innebär i sin tur höga kostnader. Dessutom är det obehandlade gödslets näringssammansättning inte helt idealiskt för växter.

Så vad kan vi göra åt det här problemet? Gödslet kan behandlas på olika sätt så det bättre lämpar sig för att spridas ut på åkrarna. Till exempel går det att separera den flytande delen av gödslet som innehåller kväve och den fasta delen som innehåller fosfor. Det här gör att gödslet blir lättare och billigare att lagra, transportera och sprida ut.

Ett annat sätt att behandla gödslet är i en biogasanläggning. De rötrester som blir kvar efter att biogasprocessen är färdig kan lättare tas upp av grödorna och är torrare än obehandlat gödsel. Förutom att biogasprocessen skapar ett bättre gödsel gör den att vi tar tillvara den energi som finns i den dynga som kommer från mjölk- och köttgårdar. Här kan du läsa mer om hur Orkla och Haga kungsgård jobbar med att ta tillvara både näringen och energin i gödslet på ett sätt som gynnar dem båda.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis Webbkurs

Spelbok

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Ab

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi