FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Bli mer självförsörjande på mat, del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

May 27, 2020

Den här gången blev min uppgift att undersöka vad som krävs för att bli mer självförsörjande på mat och hur man egentligen går tillväga för att bli det. Jag fick också till uppgift att reflektera över hur livsmedelssystemet påverkas om vi alla börjar odla mer själva.

Jag har egentligen aldrig varit speciellt intresserad av att odla mina egna grönsaker eller kryddor. Jag har alltid tyckt att det kräver en för stor arbetsinsats, att det tar för länge innan det blir någon skörd samt att slutresultatet sällan blir det man hade hoppats på. Jag har till exempel odlat chili och tomater någon gång, men så mycket mer än en handfull halvmogna chilifrukter och några ynkliga gröna tomater har det aldrig blivit.

Men tidigare i vinter och under våren hände något som fick mig att vilja göra ett nytt försök. I samband med att jag i februari genomförde utmaningen att enbart leva på åländska produkter upptäckte jag att det mesta går att få tag i året runt, utom just grönsaker och kryddor. För den som vill leva som “axgan” även under vintern är det i princip nödvändigt att odla eller åtminstone konservera sina egna grönsaker och kryddor under de varma månaderna.

Precis som många andra har jag även fått en tankeställare av allt som hänt i samband med spridningen av covid-19. Jag är kanske inte oroad över att livsmedelsförsörjningen helt ska slås ut, men i tider när butikshyllorna tidvis gapat ganska tomma och när det kan vara förenat med viss smittorisk att åka och handla, skulle det vara en stor trygghet att ha kunskap och möjlighet att odla mer mat själv.

Jag har alla möjligheter i världen att förse mig själv med både svamp, fisk och kött. Jag är en van svampplockare och jag har tillgång till bra fiskevatten som kan förse mig med mer gös och abborre än jag kan äta. Jag är dessutom en aktiv jägare med tillgång till vatten där jag kan jaga änder och jaktmarker där det finns gott om rådjur. Men jag är alltså totalt okunnig när det kommer till odling.

Främst för att få inspiration, men också för att få lite tips på var jag ska börja, besökte jag två synnerligen rutinerade hemmaodlare som brinner för med det här med självhushållning: Annette Häger-Ahlström och Olivia Haglund. Det jag i första hand tog med mig (förutom de plantor båda var vänliga nog att ge mig!) var att en större grad av självhushållning både leder till direkta fördelar – som att egna grönsaker smakar bättre och att det kan vara väldigt roligt och avslappnande att odla grönsaker – och till indirekta fördelar, som att jag får en större förståelse för vissa delar av vårt livsmedelssystem och därmed även uppskattar dem mer.

Fredrik besöker Annette Häger-Ahlström på gården Annelund i Hammarland för att få lite inspiration och tips inför utmaningen att bli mer självförsörjande på mat.

Diskussionerna med Annette och Olivia fick mig att inse att jag borde odla mer själv av ungefär samma orsaker som jag jagar. Min jakt leder till att jag får ett kött som för det mesta smakar bättre än det som går att hitta i butiken. Jakten leder också till att få njuta av fina naturupplevelser och spänning. Och framförallt har jakten fått mig att inse hur mycket tid och arbete som krävs för att fälla och ta hand om ett vilt djur – från skott till tallrik. Det gör att jag värdesätter kvalitetskött betydligt mer än tidigare eftersom jag både blivit mer medveten om att det kommer från ett levande djur och hur mycket arbete som krävs.

På samma sätt är inte en morot, en gurka eller en tomat bara något ätbart i en grönsaksavdelning, utan något som det tar åtskilliga veckor att odla från frö till en grönsak som är klar att skörda och något som är en de av ett ganska komplicerat kretslopp. Jag håller med Annette Häger-Ahlström om att det inte alls är negativt för producenterna att fler av oss odlar själva. Det gör att vi lär oss uppskatta hur mycket arbete som krävs för att få fram grönsaker av riktigt bra kvalitet och därmed är vi också beredda att betala mer för dem. Precis på samma sätt som jag blivit beredd att betala mer och har en större vördnad för kött sedan jag började jaga.

För att få ytterligare lite inspiration och råd inför sin utmaning att utforska självförsöjande hälsade Fredrik på hos Olivia Haglund i Geta, som kan det här med självhushållning.

Och när det kommer till att lära sig mer om vad det här projektet egentligen handlar om – det vill säga att skapa ett fungerande näringskretslopp – finns det ingen bättre sätt än att odla själv. Då är ett fungerande kretslopp skillnaden mellan en bra skörd och plantor som inte riktigt vill växa. Det är en sak att skriva eller prata om näringskretsloppet – det är en helt annan sak att få det att fungera i praktiken genom att förbättra sin egen jord med egentillverkad kompost eller gödsel en vänlig granne bidrar med.

Jag kan fortfarande inte speciellt mycket om odling. Jag är osäker på hur jag ska få en bra skörd från mina tomater och av de 1.000 knep som finns för att lyckas med sitt odlande kan jag kanske två eller tre. Men genom att börja odla hoppas jag lära mig mer – för som jag skrivit flera gånger nu är kunskap otroligt viktigt för att kunna bli en effektiv matmedborgare.

Så de senaste veckorna har jag sått potatis, vitlök, broccoli, grönkål, vitkål, persilja, rödbetor, basilika. pak choi, med mera. Och för att äntligen lyckas med mina tomater och chilifrukter har jag köpt och vid det här laget nästan monterat ett drygt åtta kvadratmeter stort växthus med tillhörande solcellsdriven droppbevattning. Jag har jord under naglarna, huset fullt av plantor och fingrarna fulla med skärsår från monteringen av växthuset (som visat sig vara i det närmaste omöjligt att sätta ihop).

Jag saknar fortfarande en ocean av kunskap och mitt växthus saknar fortfarande en fungerande dörr, men jag har gott hopp om att jag inom några veckor ha skafferiet fullt av röda tomater, eldiga chilifrukter och kanske till och med en och annan rödbeta! Och förhoppningsvis ska jag ha lärt mig en massa på köpet.

I del två utforskar jag självförsörjning på mer nationell nivå och kommer förstås med en uppdatering om hur det går med mina plantor!

I den här vloggen sammanfattar Fredrik sina försök att bli mer självförsöjande på mat.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi