FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Bli mer självförsörjande på mat, del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Jun 15, 2020

Den här gången blev min uppgift att undersöka det här med nationell och regional självförsörjning. Jag fick också i uppdrag att undersöka hur pass självförsörjande på mat Finland och Åland är i jämförelse med till exempel Sverige.
Frågan om självförsörjning på mat har i många år varit en het fråga i vårt västra grannland. Sverige har länge kastat avundsjuka blickar mot Finland vars livsmedelsproduktion och allmänna beredskap inte alls monterats ner på samma sätt som den svenska. I och med coronakrisen har diskussionen om Sveriges allt större beroende av importerad mat tilltagit ytterligare i styrka.

I Sverige importeras mer än 50 procent av all mat och landet är bara självförsörjande på tre baslivsmedel: spannmål, morötter och socker. För ungefär 40 år sedan var Sverige självförsörjande på samtliga baslivsmedel, men idag är landet helt beroende av att importera allt från kött till potatis.

Jämför det här med Finland som till 80 procent är självförsörjande på mat och vars produktion av både mjölk, kött och spannmål täcker hela det inhemska behovet. Därför lyfts Finland allt oftare upp som ett föredöme både i Sverige och på europeisk nivå – där åsikten tycks vara att fler länder helt enkel borde bli som Finland i fråga om inhemsk produktion av livsmedel.

Eftersom jag är forskarutbildad i grunden kunde jag naturligtvis inte hålla mig från att undersöka hur Åland jämför sig med Sverige och Finland rent siffermässigt. Det visar sig att Åland producerar betydligt mer än vi själva kan konsumera när det gäller de flesta livsmedel. Om gränserna skulle stänga skulle vårt problem snarare vara att vi skulle drunkna i spannmål, mjölk, kött, fisk, potatis, lök, grönsaker, äpplen och andra livsmedel. Åtminstone om vi utgår från hur mycket som produceras på Åland ett normalt år.

Finland lyfts ofta fram som en föregångare i att ha en hög självförsörjning på livsmedel. Men hur självförsörjande är vi egentligen på mat när vi på samma gång är så beroende av importer av bränsle, energi, gödsel, foder, utsäde, förpackningar, frön och reservdelar för att hålla igång produktionen av livsmedel? Fredrik träffar Sue Holmström, vd för Ålands producentförbund, för att diskutera framtida självförsörjning.

För att ta några exempel. Finland är självförsörjande på mjölk och produktionen uppgår till drygt 100 liter per invånare och år. På Åland produceras det 550 liter mjölk per år för varje ålänning. I Finland produceras det 15 kilo nötkött per finländare varje år, på Åland 21 kilo per ålänning. Över 70 procent av alla finländska äpplen och 25 procent av all lök som säljs i Finland odlas på Åland. Åland är med råge självförsörjande på alla baslivsmedel, oavsett om vi pratar om spannmål, potatis, lök, mejeriprodukter kött eller fisk.

Tyvärr är den höga graden av självförsörjning en ren illusion. Om Åland verkligen skärs av helt från omvärlden riskerar vi snabbt att få precis lika stora problem med livsmedelsförsörjningen som en region som importerar all sin mat utifrån. Orsaken är att vi är extremt beroende av import för att kunna producera och förpacka maten.

Finland må producera mycket mer inhemskt kött per capita än Sverige, men landet är fortfarande beroende av importerat foder, bränsle, energi, utrustning och reservdelar för att djuruppfödningen inte ska kollapsa. Samma sak på Åland. Om gränserna skulle stängas i början av hösten skulle grödorna ruttna på åkrarna, djuren tvingas avlivas och fiskarnas lämnas kvar i sjön eftersom det inom loppet av bara någon vecka skulle uppstå brist på både bränsle och foder.

Det kan låta konstigt, men för att Åland och Finland ska bli mer självförsörjande på mat och få ett livsmedelssystem som är mer robust i kristider behöver vi inte producera mer mat, utan mer inhemskt bränsle, energi, foder, växtskydd, förpackningar och gödsel, samt bygga upp allehanda lager. Vi behöver odla mer eget vegetabiliskt foder, jordbruken behöver producera sin egen energi och sitt eget bränsle och vi måste sluta näringskretsloppet och på så sätt minska vårt importberoende av gödsel.

Det är förstås inte bra att vi vaggas in i en falsk trygghet och att vårt livsmedelssystem är betydligt mer sårbart än de flesta kan föreställa sig. Å andra sidan är den krisen det perfekta tillfället för oss att inse att vårt beroende av långa transportkedjor, konstgödsel, importerat foder, fossil energi och plastförpackningar inte bara är ett problem för våra hälsa, vår miljö och våra producenter, utan även är ett hot mot vår förmåga att se till att det finns mat på borden i kristider.

Så att undersöka det här med självförsörjande har verkligen fått flera poletter att trilla ner. Jag tilltalades redan från början av idén på gårdsvisa biogasverk, naturgödsel och försäljning direkt från producent till konsument som ett sätt att korta ner transporterna och minska mängden förpackningar. Nu inser jag plötsligt att de här sakerna för med sig betydligt fler positiva saker än jag först förstod.

Fredrik sammanfattar sin senaste utmaning och visar upp den soldrivna droppbevattningen han installerat i sitt nybyggda växthus.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi