Därför satsar Saltviks kommun på många små kök

SALTVIK KOMMUN

I stället för att ha ett stort centralkök eller ta mat från en annan kommun har Saltvik ett eget kök för varje dagis, skola och äldreboende i kommunen.
– Barnen på dagis, eleverna i skolan och klienterna på äldreboendet ska känna att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek, säger Peter Holm, utbildningschef i Saltvik.

May 14, 2021

Trots att det bor färre än 2.000 personer i Saltvik driver kommunen fem olika storkök i egen regi, där samtliga två daghem, två skolor samt äldreboendet har ett eget kök och en egen kock. Peter Holm säger att det skulle vara billigare att använda sig av ett enda större centralkök, men fördelarna med att varje enhet har sitt eget kök väger över.

– Det finns ekonomiska fördelar med ett centralkök och det skulle vara lättare att leda och planera verksamheten, plus att det skulle vara mindre sårbart. Men Saltvik har sedan länge valt att satsa på små kök. Så ute på de enheter i kommunen där vi jobbar med människor går det att känna doften från matlagning från tidig morgon. Vi känner att det här är något värdefullt som vi vill satsa på.

– Vi vill ha det genuina, det äkta, hantverket, att maten ska göras ordentligt och på riktigt. Att de som jobbar i kommunens kök känner att de får vara kockar på riktigt. Och att barnen, eleverna och klienterna inom äldreomsorgen känner att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek.

Peter Holm säger att det finns en hel uppsättning av fördelar med att göra på det här sättet, förutom det uppenbara i att mat tenderar att bli både godare och mer näringsrik om den tillagas på plats i stället för att köpas in i halvfabrikat. De små köken kan lättare köpa in en större andel lokala råvaror från Saltvik som är i säsong samtidigt som det går att lära barnen att ha ett sunt förhållningssätt till mat som de förhoppningsvis kan ha med sig in i vuxenvärlden.

– Att hjälpa vårdnadshavarna fostra framtidens samhällsmedborgare är en viktig uppgift för daghemmen och skolorna, och synen på livsmedel samt hur man skapar en trevlig helhet kring måltider är en del av det här. När det finns möjlighet äter ofta kocken tillsammans med dagisbarnen för att visa vem som har lagat maten och vara en förebild, till exempel i att äta upp allt som finns på tallriken, säger Peter Holm och fortsätter:

– Vi vill också gärna förmedla en nyfikenhet gällande mat till barnen och eleverna, att de ska våga prova på nya saker och nya livsmedel. Förhoppningsvis förmedlar de det här vidare när de blir vuxna och skaffar egna barn – att när de växte upp var inte mat något som kom i stora vakuumpåsar, utan något som lagades från grunden. Barnen och skoleleverna kan ju titta in i köket på morgonen när de känner matlagningsdoften. Det är också lättare att få en direkt dialog mellan den som lagar och de som äter maten, vilket jag vet att många kockar uppskattar.

Fredrik träffar Saltviks utbildningschef Peter Holm

Förutom att förhoppningsvis forma barn och elever till framtida matmedborgare påverkar förstås även kommunen det lokala livsmedelssystemet på ett mer direkt sätt genom vilka råvaror som köps in, hur mycket svinn som uppstår och vad som händer med avfallet.

– Saltvik har en bra ekonomi och vi har haft möjlighet att satsa på schyssta råvaror, vilket är viktigt för våra kockar. Så när de får nys om att man tagit upp potatis på en gård i Saltvik eller att någon precis skördat äpplen passar de ofta på att ta in riktigt schyssta grejer.

Det finns dessutom ett politiskt beslut i kommunen om att lokala och ekologiska råvaror ska användas i kommunens kök i den mån det är möjligt, något som finns beskrivet både i budgeten och i Saltviks kostpolicy.

– Sedan måste man förstås alltid göra ekonomiska övervägningar. Vi köper mycket lokalproducerade råvaror, men vi kan inte alltid köpa lokalt i den utsträckning vi skulle vilja eftersom de ekonomiska ramarna ändå sätter vissa begränsningar.

Men inget i denna värld, inte ens i Saltvik, är så perfekt att det inte kan bli bättre, och som en del av Hungry for Saltvik-projektet ska nu kommunen få hjälp med att mäta och minska sitt matsvinn.

– Vi har inte direkt stenkoll på hur mycket matsvinn vi bidrar till. Så länge som jag har jobbat här har vi inte mätt det här med ordning och jag tror säkert det är ett område vi kan bli bättre på. Så det ska bli spännande att se vad resultatet blir och förhoppningsvis får vi en hel del råd och tips på hur vi kan bli bättre, men kanske också feedback på de saker vi gör bra idag. I och med min bakgrund som lärare är jag extra nyfiken på att se hur det ser ut med matsvinn i skolornas matsalar och vad som kan göras för att minska just det.

Läs om Fredrik’s journey!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?