SALTVIK KOMMUN

Därför satsar Saltviks kommun på många små kök 

I stället för att ha ett stort centralkök eller ta mat från en annan kommun har Saltvik ett eget kök för varje dagis, skola och äldreboende i kommunen.
– Barnen på dagis, eleverna i skolan och klienterna på äldreboendet ska känna att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek, säger Peter Holm, utbildningschef i Saltvik.

May 14, 2021

I stället för att ha ett stort centralkök eller ta mat från en annan kommun har Saltvik ett eget kök för varje dagis, skola och äldreboende i kommunen.
– Barnen på dagis, eleverna i skolan och klienterna på äldreboendet ska känna att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek, säger Peter Holm, utbildningschef i Saltvik.

Trots att det bor färre än 2.000 personer i Saltvik driver kommunen fem olika storkök i egen regi, där samtliga två daghem, två skolor samt äldreboendet har ett eget kök och en egen kock. Peter Holm säger att det skulle vara billigare att använda sig av ett enda större centralkök, men fördelarna med att varje enhet har sitt eget kök väger över.

– Det finns ekonomiska fördelar med ett centralkök och det skulle vara lättare att leda och planera verksamheten, plus att det skulle vara mindre sårbart. Men Saltvik har sedan länge valt att satsa på små kök. Så ute på de enheter i kommunen där vi jobbar med människor går det att känna doften från matlagning från tidig morgon. Vi känner att det här är något värdefullt som vi vill satsa på.

– Vi vill ha det genuina, det äkta, hantverket, att maten ska göras ordentligt och på riktigt. Att de som jobbar i kommunens kök känner att de får vara kockar på riktigt. Och att barnen, eleverna och klienterna inom äldreomsorgen känner att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek.

Peter Holm säger att det finns en hel uppsättning av fördelar med att göra på det här sättet, förutom det uppenbara i att mat tenderar att bli både godare och mer näringsrik om den tillagas på plats i stället för att köpas in i halvfabrikat. De små köken kan lättare köpa in en större andel lokala råvaror från Saltvik som är i säsong samtidigt som det går att lära barnen att ha ett sunt förhållningssätt till mat som de förhoppningsvis kan ha med sig in i vuxenvärlden.

– Att hjälpa vårdnadshavarna fostra framtidens samhällsmedborgare är en viktig uppgift för daghemmen och skolorna, och synen på livsmedel samt hur man skapar en trevlig helhet kring måltider är en del av det här. När det finns möjlighet äter ofta kocken tillsammans med dagisbarnen för att visa vem som har lagat maten och vara en förebild, till exempel i att äta upp allt som finns på tallriken, säger Peter Holm och fortsätter:

– Vi vill också gärna förmedla en nyfikenhet gällande mat till barnen och eleverna, att de ska våga prova på nya saker och nya livsmedel. Förhoppningsvis förmedlar de det här vidare när de blir vuxna och skaffar egna barn – att när de växte upp var inte mat något som kom i stora vakuumpåsar, utan något som lagades från grunden. Barnen och skoleleverna kan ju titta in i köket på morgonen när de känner matlagningsdoften. Det är också lättare att få en direkt dialog mellan den som lagar och de som äter maten, vilket jag vet att många kockar uppskattar.

Fredrik träffar Saltviks utbildningschef Peter Holm

Förutom att förhoppningsvis forma barn och elever till framtida matmedborgare påverkar förstås även kommunen det lokala livsmedelssystemet på ett mer direkt sätt genom vilka råvaror som köps in, hur mycket svinn som uppstår och vad som händer med avfallet.

– Saltvik har en bra ekonomi och vi har haft möjlighet att satsa på schyssta råvaror, vilket är viktigt för våra kockar. Så när de får nys om att man tagit upp potatis på en gård i Saltvik eller att någon precis skördat äpplen passar de ofta på att ta in riktigt schyssta grejer.

Det finns dessutom ett politiskt beslut i kommunen om att lokala och ekologiska råvaror ska användas i kommunens kök i den mån det är möjligt, något som finns beskrivet både i budgeten och i Saltviks kostpolicy.

– Sedan måste man förstås alltid göra ekonomiska övervägningar. Vi köper mycket lokalproducerade råvaror, men vi kan inte alltid köpa lokalt i den utsträckning vi skulle vilja eftersom de ekonomiska ramarna ändå sätter vissa begränsningar.

Men inget i denna värld, inte ens i Saltvik, är så perfekt att det inte kan bli bättre, och som en del av Hungry for Saltvik-projektet ska nu kommunen få hjälp med att mäta och minska sitt matsvinn.

– Vi har inte direkt stenkoll på hur mycket matsvinn vi bidrar till. Så länge som jag har jobbat här har vi inte mätt det här med ordning och jag tror säkert det är ett område vi kan bli bättre på. Så det ska bli spännande att se vad resultatet blir och förhoppningsvis får vi en hel del råd och tips på hur vi kan bli bättre, men kanske också feedback på de saker vi gör bra idag. I och med min bakgrund som lärare är jag extra nyfiken på att se hur det ser ut med matsvinn i skolornas matsalar och vad som kan göras för att minska just det.

Läs om Fredrik’s journey!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi