FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Dec 9, 2019

Vi behöver alla förändra våra matvanor. Som det är nu slänger vi alldeles för mycket mat, maten vi äter transporteras för långt och den är förpackad i på tok för mycket plast. Sättet vi äter och tillverkar maten på leder till att våra hav blir övergödda, att plastberget växer och att våra producenter har svårt att konkurrera med billig importerad mat.

Det här vill jag försöka ändra på. Därför har jag gått med på att agera försökskanin i ett projekt de kommande tolv månaderna. Med hjälp av olika experter ska jag låta mig förvandlas från en vanlig slutkomsument till en, som de kallar det, “matmedborgare”.

Enligt experterna har vi jättebra förutsättningar att skapa ett cirkulärt och i alla avseenden blomstrande livsmedelssystem på Åland. Genom att ändra våra vanor, ställa fler krav och skaffa oss mer kunskap kan vi bidra till att jordmånen förbättras, att vår mat blir nyttigare, att det produceras mer lokal förnyelsebar energi, att vi minskar vårt importberoende av konstgödsel, att våra producenter får bättre villkor och att våra utsläpp minskar.

Jag försöker redan i dag äta lokalproducerat, slänga så lite mat som möjligt och leva miljövänligt. På samma gång behöver jag lära mig mer om hur till exempel näringskretsloppet fungerar och vad jag kan göra i min vardag för att bidra till en bättre miljö. Därför ska de som driver projektet under året som kommer ge mig olika uppdrag som gör att jag lär mig hur allt hänger ihop och vad jag som privatperson kan göra för att hjälpa till.

Exakt vad uppdragen går ut på vet jag inte, och lika bra är väl det. I bästa fall får jag testa på att vara axgan eller läsa en trevlig bok om näringsämnen – i värsta fall blir det ett besök på ett bondgård med 500 arga kor, en japansk kompost i köket och en strikt diet bestående av utgången mjölk. Så häng med under året för att se hur det går!

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Ab

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi