FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

 

Aug 7, 2020

Den här gången blev min uppgift att gå lite mer på djupet gällande näringsämnens roll i vårt livsmedelssystem. Bland annat skulle jag undersöka hur mycket konstgödsel jordbruket använder på Åland.
En av de viktigaste sakerna jag har lärt mig hittills genom att pröva på att vara matmedborgare är hur olika typer av gödsel påverkar vårt livsmedelssystem i allmänhet och vår jordmån i synnerhet. När jag gick in i det här projektet hade jag, som de flesta vanliga människor, en vag uppfattning om att det finns vissa problem med att använda konstgödsel utan att jag riktigt kunde redogöra för exakt vilka typer av problem det handlar om. Nu när jag fått en anledning att sätta mig in i fråga vet jag bättre.

Ta till exempel det här med energi. Att framställa det kväve som används i syntetiskt gödsel är en väldigt energikrävande process, i synnerhet om tillverkningen sker i en omodern anläggning. Det går åt enorma mängder fossil gas till den process där kväve utvinns ur luften, vilket förstås inte är speciellt positivt ur klimatsynpunkt. Det här kan jämföras med att odla gröngödslingsvall, där klövern binder kvävet som finns i luften utan att vi behöver göra av med någon energi alls. Snarare gör vallodling att vi kan producera förnyelsebar energi i form av biogas.

Förutom kväve (och kalium) behöver våra grödor även fosfor för att växa. Fosfor till konstgödsel utvinns ur gruvor, där Västeuropas enda fosforgruva som fortfarande är i drift råkar ligga i Finland. Problemet är återigen att processen är energikrävande och att de depåer av fosfor som går att utvinna kan hålla på att ta slut. Fördelen med naturgödsel är att den fosfor vi tar bort från marken när vi skördar återförs på naturlig väg, vilket gör att vi inte behöver återvinna den ur gruvor.

Så hur cirkulärt är det åländska livsmedelssystemet i dag mätt i vår användning av konstgödsel? Att andelen ekologiska jordbruk ökar på Åland borde vara ett tecken på att vårt livsmedelssystem blir mer och mer cirkulärt. Användning av syntetiskt gödsel tillåts bara i undantagsfall inom ekologiskt jordbruk, så att andelen åkermark med ekologisk odling på Åland ökat från 24 till 34 procent de tio senaste åren borde ju innebära att vår import av konstgödsel minskat kraftigt.

Även de åländska jordbruk som inte är ekologiska borde ha minskat sin användning av konstgödsel. För att få tillgång till miljöersättning ställs nämligen krav på en “balanserad användning av näringsämnen”. Enligt Tina Danielsson, lantbruksinspektör på landskapets näringsavdelning, ställs hårda krav på jordbrukarna som i många fall tycker att de egentligen tillåts gödsla alldeles för lite.

Därför kom det lite som en överraskning när jag upptäckte att både importen och användningen av konstgödsel på de åländska gårdarna ser ut att öka, eller den minskar åtminstone inte. Mellan 2010 och 2014 såldes i genomsnitt 686 ton kväve per år till de åländska gårdarna, men mellan 2014 och 2018 hade den här siffran ökat till i genomsnitt 727 ton per år. Mellan 2010 och 2014 gödslade de åländska gårdarna i genomsnitt sina åkrar med 50 kilo kväve per hektar, men mellan 2014 och 2018 hade siffran stigit till 52,5 kilo per hektar. Även importen av fosfor har ökat, men inte med lika mycket.

Joachim Regårdh, växtodlingsrådgivare på Ålands hushållningssällskap, säger att den lilla ökningen kan bero på att fler jordbrukare satsat på att få skördar av bra kvalitet de senaste åren genom att gödsla något mer.

– Men överlag använder jordbrukarna på Åland en lagom mängd gödsel. Vi ligger till exempel inte alls på samma nivå som i Holland, där de har en väldigt intensiv grönsaksproduktion. Att de gödslar så mycket mer gör att de får större skördar, men det leder också till en kraftig övergödning. Vi har också en viss övergödning, men frågan är om den orsakas av det jordbruk som vi bedriver i dag.

Joachim Regårdh säger att handelsgödseln spelar en oerhört viktig roll i dagens jordbruk, även på Åland.

– Viss kan vi sluta använda handelsgödsel, men det skulle innebära att maten vi producerar håller precis jämn takt med befolkningsökningen och att vi hela tiden ligger på gränsen till svält. Så vi måste fråga oss vad målet med vår odling egentligen är. Om målet är att producera ett överskott räcker inte den naturgödsel som finns på Åland till.

På samma gång som vi inte klarar oss utan handelsgödsel säger han att det finns poänger med att göra produktionen och hanteringen av gödsel mer cirkulär.

– Vi ska absolut försöka skapa ett bättre kretslopp. I dag produceras kväve i stor utsträckning med hjälp av fossil energi, men genom att använda förnyelsebar energi i stället kan framställningen av kväve göras helt klimatneutral, säger han och fortsätter:

– Cirkulationen av fosfor är dessutom en riktig ödesfråga. Vi vet inte hur länge det tar innan den fosfor vi kan utvinna ur marken tar slut. Innan det händer måste vi bli bättre på att återcirkulera fosfor bland annat genom att bygga om våra avloppssystem. Jag inte vill vara någon domedagsprofet, men det är en allvarlig fråga som forskare och politiker på allvar borde ta tag i.

Att gödsla tillräckligt är inte bara viktigt för att få goda skördar i det korta loppet. Om vi inte tillför näringsämnen till jorden sjunker mullhalten på sikt och den blir mer eller mindre till sand. Joachim Regårdh säger att man än i dag kan se att jordar som ligger längre från de ställen gårdarna låg på har en sämre kvalitet eftersom man förr sällan körde ut gödsel till de marker som låg längre bort.

– Det var en slags rovdrift på jorden. I dag kan vi däremot se att mullhalten är jämförelsevis hög på Åland, bland annat tack vare att vi gödslar jorden. Så att gödsla jordarna rätt, oavsett om det sker genom handels- eller naturgödsel, gör att vi inte tär på den och att den också kan vara en bra kolsänka.

Som vanligt är därmed saken inte svart eller vit. Att vi använder konstgödsel på Åland, och att användningen dessutom kan öka under vissa år, behöver inte vara dåligt. Speciellt inte om alternativet är att inte gödsla alls och därmed tillföra för lite näringsämnen till jorden, vilket förutom att vi får mindre skördar och gör att jorden på sikt blir till sand.

Däremot har jag fått en större förståelse för hur viktigt det är att försöka sluta kretsloppet så mycket som möjligt – oavsett om det handlar om att hushålla med den begränsade mängd fosfor som finns på vår planet, se till att vi producerar kväve utan att använda fossila bränslen eller något så enkelt som att använda vattnet flera gånger i en tomatodling.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi