FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling, del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

 

Aug 3, 2020

Den här gången blev min uppgift att gå lite mer på djupet gällande näringsämnens roll i vårt livsmedelssystem. Att undersöka vad som behöver finnas i vår jordmån för att våra grödor ska växa och vad som är skillnaden mellan att använda natur- och konstgödsel.

Som jag har insett den här sommaren är det en väldigt rolig hobby att odla sin egen mat. Men det finns två saker gällande min odling som håller mig vaken om natten. Den första är den invasion av någon sorts bladlöss som nyligen drabbat mina chiliplantor. Den andra är frågan om hur mycket jag ska gödsla mina tomater, hur ofta jag ska gödsla och vad jag ska gödsla dem med.

Bladlössen har jag beslutat mig för att bekämpa med såpa, men gödslingen är fortsätter att gäcka mig. Hittills har jag använt mig av en gammal påse benmjöl jag hittade i förrådet, lite gräsklipp jag samlat ihop efter att ha trimmat gården samt fjolårets kompost. Men i ärlighetens namn vet jag inte vad jag sysslar med. Jag har ingen aning om mina plantor får för lite eller för mycket näring eller på vilket sätt mitt odlande påverkar den havsfjärd som ligger 30 meter från mitt växthus.

Att försöka läsa på har hittills inte hjälpt nämnvärt eftersom det verkar finnas ett oändligt antal olika sätt att tillföra näring till jorden, trots att det “enda” som behövs är kväve och lite fosfor. Det finns benmjöl, blodmjöl, gräsklipp, dynga, kiss, kompost och ett oändligt antal olika typer av växtnäring på butikshyllorna. När jag på en sida läste att användning av kompost knappast ens är att betrakta som gödsling, utan mer handlar om jordförbättring, kände jag mest för att ge upp.

Så för att få någon rätsida dels på mitt eget odlande, dels den här uppgiften att lära mig mer om näringsämnen och gödsling, bestämde jag mig för att åka ut och träffa några riktiga proffs. För att få lite olika perspektiv bestämde jag mig för att träffa en konventionell odlare som använder handelsgödsel samt en ekoodlare som använder naturgödsel. Av en ren slump råkade båda gårdar jag beslutade mig för att åka till ligga i Vårdö.

I början av 2020 vann Niclas Lindholm om Mickelsö handelsträdgård ett miljöpris för sitt sätt att cirkulera vatten och näringsämnen. Hungry for Saltviks försökskanin Fredrik besökte en av Ålands största tomatodlare för att se hur de lyckats eliminera sina utsläpp av näringsämnen.
Mickelsö handelsträdgård är en av Ålands största tomatodlare. När jag träffar Niclas Lindholm förklarar han att grönsaksodlingen är rätt nära att vara ekologisk, förutom att man använder handelsgödsel och att plantorna inte har kontakt med marken. Framför allt återcirkulerar Mickelsö allt vatten, vilket innebär att inga näringsämnen alls släpps ut i de intilliggande vikarna, något som var vanligt förr.

Att vattnet samlas upp, renas och återanvänds gång på gång har inneburit att Mickelsö kunnat minska sin vattenförbrukning samt sina inköp av gödsel med 30 till 35 procent! Så även om vi inte pratar om ett helt slutet kretslopp, eftersom näring ändå tillförs utifrån i form av handelsgödsel, är åtminstone den lokala miljöpåverkan noll. Växthusen värms dessutom upp med fliseldning.

Att komma till Sven & Lottas ekologiska grönsaker i Lövö var lite som att komma hem. Dels för att deras odlingar mer liknar mina egna, dels för att vissa av deras åkrar tillhörde min släkt för mindre än tio år sedan. Det här var inget jag visste på förhand så det var en rolig överraskning när jag fick veta att deras dotter köpt och numera bor i ett hus jag tillbringade många somrar i som barn!

Medan handelsgödsel framställs i gruvor och fabriker tillverkas Sven och Lotta Sjölunds gödsel mer lokal och med betydligt mindre högteknologiska metoder. I stället för att kväve utvinns ur luften genom industriella metoder, binder deras gröngödslingsvall det kväve som finns i luften. De kompletterar sedan med kogödsel, inköpt benmjöl och sedan ett år tillbaka även bokashi från Stallhagen.

Sven & Lotta Sjölund har odlat ekologiska grönsaker sedan 1984, vilket gör dem till antagligen de ekologiska odlare som hållit på längst på Åland. Vår försökskanin Fredrik passade på att besöka dem för att ta reda på hur de ser till att deras grödor får tillräckligt med näring, trots att de som ekoodlare inte får använda handelsgödsel.

Båda besöken var extremt lärorika. Från Niclas Lindholm fick jag lära mig hur jag tar bättre hand om mina tomatplantor för att de ska ge så bra skörd som möjligt – till exempel att ta bort bladen under rodnande tomater. Från Sven och Lotta Sjölund fick jag riktigt bra tips på och bättre förståelse för hur jag kan använda kodynga och bokashi för att lyckas bättre med min tomatodling och förbättra kretsloppstänket i mitt eget odlande.

Det var också väldigt inspirerande att se hur bägge odlingar jobbat med att sluta näringskretsloppet, fast på helt olika sätt. Medan Mickelsö har slutat släppa ut näringsämnen, har redan ekologiska Sven & Lotta börjat använda matrester från en lokal restaurang för att göda sina grödor. Eftersom det är så stora problem med att återvinna bioavfallet på Åland är ju det ett lysande alternativ! Konventionell- och ekologisk odling ställs ofta mot varandra, vilket är rätt dumt eftersom båda kan göra mycket för att förbättra näringskretsloppet.

Men även om jag lärt mig en hel del om näringsämnen och vad våra grödor behöver genom att träffa de här odlarna känner jag att jag fortfarande behöver skaffa mig en bättre bild av helheten. Så i nästa del ska jag till exempel försöka undersöka hur mycket handelsgödsel vi egentligen importerar till Åland och hur vi skulle kunna sluta näringskretsloppet ytterligare. Vid sidan av det tänker jag ge mig på jakt efter en bokashi-kompost och lite koskit!

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi