Den här gången blev min uppgift att gå lite mer på djupet gällande näringsämnens roll i vårt livsmedelssystem. Att undersöka vad som behöver finnas i vår jordmån för att våra grödor ska växa och vad som är skillnaden mellan att använda natur- och konstgödsel.

Som jag har insett den här sommaren är det en väldigt rolig hobby att odla sin egen mat. Men det finns två saker gällande min odling som håller mig vaken om natten. Den första är den invasion av någon sorts bladlöss som nyligen drabbat mina chiliplantor. Den andra är frågan om hur mycket jag ska gödsla mina tomater, hur ofta jag ska gödsla och vad jag ska gödsla dem med.

Bladlössen har jag beslutat mig för att bekämpa med såpa, men gödslingen är fortsätter att gäcka mig. Hittills har jag använt mig av en gammal påse benmjöl jag hittade i förrådet, lite gräsklipp jag samlat ihop efter att ha trimmat gården samt fjolårets kompost. Men i ärlighetens namn vet jag inte vad jag sysslar med. Jag har ingen aning om mina plantor får för lite eller för mycket näring eller på vilket sätt mitt odlande påverkar den havsfjärd som ligger 30 meter från mitt växthus.

Att försöka läsa på har hittills inte hjälpt nämnvärt eftersom det verkar finnas ett oändligt antal olika sätt att tillföra näring till jorden, trots att det “enda” som behövs är kväve och lite fosfor. Det finns benmjöl, blodmjöl, gräsklipp, dynga, kiss, kompost och ett oändligt antal olika typer av växtnäring på butikshyllorna. När jag på en sida läste att användning av kompost knappast ens är att betrakta som gödsling, utan mer handlar om jordförbättring, kände jag mest för att ge upp.

Så för att få någon rätsida dels på mitt eget odlande, dels den här uppgiften att lära mig mer om näringsämnen och gödsling, bestämde jag mig för att åka ut och träffa några riktiga proffs. För att få lite olika perspektiv bestämde jag mig för att träffa en konventionell odlare som använder handelsgödsel samt en ekoodlare som använder naturgödsel. Av en ren slump råkade båda gårdar jag beslutade mig för att åka till ligga i Vårdö.

Att vattnet samlas upp, renas och återanvänds gång på gång har inneburit att Mickelsö kunnat minska sin vattenförbrukning samt sina inköp av gödsel med 30 till 35 procent! Så även om vi inte pratar om ett helt slutet kretslopp, eftersom näring ändå tillförs utifrån i form av handelsgödsel, är åtminstone den lokala miljöpåverkan noll. Växthusen värms dessutom upp med fliseldning.

Att komma till Sven & Lottas ekologiska grönsaker i Lövö var lite som att komma hem. Dels för att deras odlingar mer liknar mina egna, dels för att vissa av deras åkrar tillhörde min släkt för mindre än tio år sedan. Det här var inget jag visste på förhand så det var en rolig överraskning när jag fick veta att deras dotter köpt och numera bor i ett hus jag tillbringade många somrar i som barn!

Medan handelsgödsel framställs i gruvor och fabriker tillverkas Sven och Lotta Sjölunds gödsel mer lokal och med betydligt mindre högteknologiska metoder. I stället för att kväve utvinns ur luften genom industriella metoder, binder deras gröngödslingsvall det kväve som finns i luften. De kompletterar sedan med kogödsel, inköpt benmjöl och sedan ett år tillbaka även bokashi från Stallhagen.

Sven & Lotta Sjölund har odlat ekologiska grönsaker sedan 1984, vilket gör dem till antagligen de ekologiska odlare som hållit på längst på Åland. Vår försökskanin Fredrik passade på att besöka dem för att ta reda på hur de ser till att deras grödor får tillräckligt med näring, trots att de som ekoodlare inte får använda handelsgödsel.

Båda besöken var extremt lärorika. Från Niclas Lindholm fick jag lära mig hur jag tar bättre hand om mina tomatplantor för att de ska ge så bra skörd som möjligt – till exempel att ta bort bladen under rodnande tomater. Från Sven och Lotta Sjölund fick jag riktigt bra tips på och bättre förståelse för hur jag kan använda kodynga och bokashi för att lyckas bättre med min tomatodling och förbättra kretsloppstänket i mitt eget odlande.

Det var också väldigt inspirerande att se hur bägge odlingar jobbat med att sluta näringskretsloppet, fast på helt olika sätt. Medan Mickelsö har slutat släppa ut näringsämnen, har redan ekologiska Sven & Lotta börjat använda matrester från en lokal restaurang för att göda sina grödor. Eftersom det är så stora problem med att återvinna bioavfallet på Åland är ju det ett lysande alternativ! Konventionell- och ekologisk odling ställs ofta mot varandra, vilket är rätt dumt eftersom båda kan göra mycket för att förbättra näringskretsloppet.

Men även om jag lärt mig en hel del om näringsämnen och vad våra grödor behöver genom att träffa de här odlarna känner jag att jag fortfarande behöver skaffa mig en bättre bild av helheten. Så i nästa del ska jag till exempel försöka undersöka hur mycket handelsgödsel vi egentligen importerar till Åland och hur vi skulle kunna sluta näringskretsloppet ytterligare. Vid sidan av det tänker jag ge mig på jakt efter en bokashi-kompost och lite koskit!

Ta testet i matmedborgarskap!

Powered by Invenire