Mat har blivit en slit och släng-produkt

FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

FREDRIK TESTAR MATMEDBORGARSKAP

VAD ÄR MATMEDBORGARSKAP?

Aug 28, 2020

Det är lätt att hävda att det är konsumenternas fel att ungefär en tredjedel av all mat som produceras hamnar i soptunnan. Siffrorna verkar åtminstone tyda på det. Hushållen står för ungefär 30 procent av allt matsvinn och den mat vi lämnar kvar på tallriken utgör majoriteten av matsvinnet på skolor, restauranger och daghem. Och en orsak till att det uppstår ett så stort svinn av frukt och grönt i livsmedelsbutiker är att vi konsumenter nobbar övermogna bananer och vissen sallad.

Ann-Helen Meyer von Bremen säger att en orsak till att vi slänger mat är att vi anser att vi har råd. På grund av det överflöd vi lever i anser vi att vi kan slösa med våra resurser.

– Så matsvinnet är egentligen en del av en större resurskris och ett av symptomen på vårt slöseri med resurser. Det spelar ingen roll om vi pratar om klimat, biologisk mångfald eller matsvinn – grundproblemet är att vi gör av med för mycket resurser.

Åtgärder som försöker minska matsvinnet utgår ofta från att det är konsumenternas ointresse, okunskap och lathet som är problemet. Att om vi som köper maten bara lär oss att ta bättre vara på rester och laga maträtter av morotsblast kan vi minska svinnet. Enligt Ann-Helen Meyer von Bremen handlar problemet snarare om att vi i grunden producerar för mycket mat och att vårt nuvarande livsmedelssystem uppmuntrar oss att handla mer än vi behöver.

– När du går in i en livsmedelsbutik finns det inget som tyder på att någon tycker att det är viktigt att hushålla med maten. Att våra livsmedelsbutiker fullkomligt dignar av mat skickar en stark signal om att vi har råd att slösa. Det finns inte en eller två sorters tomater, utan 40. Det finns inte en sorts olivolja, utan en hel vägg med oljor, säger hon och fortsätter:

– Det är klart att vi konsumenter också har ett ansvar, men det finns ganska få i vårt livsmedelssystem som jobbar för att vi ska få vördnad och respekt för maten. För om maten vi köper inte smakar något, inte kostar något och säljs i stora plastförpackade travar – varför ska vi då ta hand om den?

På samma gång sägs det att det är just konsumenternas orimliga kvalitetskrav som gör att butikerna tvingas slänga vissna grönsaker och mjölk som närmar sig bäst före-datum?

– Ja, det sägs ofta att vi konsumenter är dumma som går på bäst före-datum, men vem har lärt oss det? Vem har lärt oss att mat måste se ut på ett visst sätt? Det är heller ingen slump att vi just slänger så mycket frukt och grönsaker eftersom de ofta smaka så lite, speciellt under vintern.

Ann-Helen Meyer von Bremen säger att en lösning på problemet med matsvinn därmed kunde vara att producera mindre mat, men att maten är av högre kvalitet samt säljs för ett högre pris av människor med större kunskaper om och närmare band till producenterna.

– Jag skulle till exempel vilja se fler livsmedelsbutiker som på riktigt är intresserade av mat. Som säger: “vi säljer bara två sorters tomater för att vi testat många olika sorter och tycker att de här är godast”. Tyvärr är det svårt att se att speciellt många butiker vågar ta det här steget, vilket jag tror är orsaken till att så många REKO-ringar växer fram.

Ann-Helen Meyer von Bremen tycker också att många strategier och handlingsplaner för att minska matsvinnet duckar för själva grundproblemet – att vi producerar för mycket mat.

– Jag tittade snabbt igenom Sveriges handlingsplan för att minska matsvinnet, men bland alla punkter som listas fanns inte en enda som handlar om att minska produktionen. I stället ska Sverige i högre grad exportera livsmedel som inte håller tillräckligt bra kvalitet. Vill vi minska svinnet måste vi på något sätt strypa tillförseln. I stället går vår politik ut på att det ska produceras mer och mer mat, inte mat av bra kvalitet som människor faktiskt behöver.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?