FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Aug 28, 2020

Det är lätt att hävda att det är konsumenternas fel att ungefär en tredjedel av all mat som produceras hamnar i soptunnan. Siffrorna verkar åtminstone tyda på det. Hushållen står för ungefär 30 procent av allt matsvinn och den mat vi lämnar kvar på tallriken utgör majoriteten av matsvinnet på skolor, restauranger och daghem. Och en orsak till att det uppstår ett så stort svinn av frukt och grönt i livsmedelsbutiker är att vi konsumenter nobbar övermogna bananer och vissen sallad.

Ann-Helen Meyer von Bremen säger att en orsak till att vi slänger mat är att vi anser att vi har råd. På grund av det överflöd vi lever i anser vi att vi kan slösa med våra resurser.

– Så matsvinnet är egentligen en del av en större resurskris och ett av symptomen på vårt slöseri med resurser. Det spelar ingen roll om vi pratar om klimat, biologisk mångfald eller matsvinn – grundproblemet är att vi gör av med för mycket resurser.

Åtgärder som försöker minska matsvinnet utgår ofta från att det är konsumenternas ointresse, okunskap och lathet som är problemet. Att om vi som köper maten bara lär oss att ta bättre vara på rester och laga maträtter av morotsblast kan vi minska svinnet. Enligt Ann-Helen Meyer von Bremen handlar problemet snarare om att vi i grunden producerar för mycket mat och att vårt nuvarande livsmedelssystem uppmuntrar oss att handla mer än vi behöver.

– När du går in i en livsmedelsbutik finns det inget som tyder på att någon tycker att det är viktigt att hushålla med maten. Att våra livsmedelsbutiker fullkomligt dignar av mat skickar en stark signal om att vi har råd att slösa. Det finns inte en eller två sorters tomater, utan 40. Det finns inte en sorts olivolja, utan en hel vägg med oljor, säger hon och fortsätter:

– Det är klart att vi konsumenter också har ett ansvar, men det finns ganska få i vårt livsmedelssystem som jobbar för att vi ska få vördnad och respekt för maten. För om maten vi köper inte smakar något, inte kostar något och säljs i stora plastförpackade travar – varför ska vi då ta hand om den?

På samma gång sägs det att det är just konsumenternas orimliga kvalitetskrav som gör att butikerna tvingas slänga vissna grönsaker och mjölk som närmar sig bäst före-datum?

– Ja, det sägs ofta att vi konsumenter är dumma som går på bäst före-datum, men vem har lärt oss det? Vem har lärt oss att mat måste se ut på ett visst sätt? Det är heller ingen slump att vi just slänger så mycket frukt och grönsaker eftersom de ofta smaka så lite, speciellt under vintern.

Ann-Helen Meyer von Bremen säger att en lösning på problemet med matsvinn därmed kunde vara att producera mindre mat, men att maten är av högre kvalitet samt säljs för ett högre pris av människor med större kunskaper om och närmare band till producenterna.

– Jag skulle till exempel vilja se fler livsmedelsbutiker som på riktigt är intresserade av mat. Som säger: “vi säljer bara två sorters tomater för att vi testat många olika sorter och tycker att de här är godast”. Tyvärr är det svårt att se att speciellt många butiker vågar ta det här steget, vilket jag tror är orsaken till att så många REKO-ringar växer fram.

Ann-Helen Meyer von Bremen tycker också att många strategier och handlingsplaner för att minska matsvinnet duckar för själva grundproblemet – att vi producerar för mycket mat.

– Jag tittade snabbt igenom Sveriges handlingsplan för att minska matsvinnet, men bland alla punkter som listas fanns inte en enda som handlar om att minska produktionen. I stället ska Sverige i högre grad exportera livsmedel som inte håller tillräckligt bra kvalitet. Vill vi minska svinnet måste vi på något sätt strypa tillförseln. I stället går vår politik ut på att det ska produceras mer och mer mat, inte mat av bra kvalitet som människor faktiskt behöver.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi