Är du en matpionjär?

Häng med och skapa ett fantastiskt  livsmedelssystem i Saltvik!

Hungry for Saltvik är en rörelse som vill skapa ett välmående livsmedelssystem genom ett unikt pilotprojekt i Saltvik. Nu kan du vara med och påverka hur systemet utformas och bidra till att projektet blir lyckat. Genom att spela en aktiv roll kan du hjälpa oss att öka tillgången på nyttiga, lokalproducerade livsmedel på Åland och därmed göra det lättare för alla ålänningar att konsumera mer hållbart.

Faktum är att du spelar en avgörande roll för att projektet ska bli lyckat och för att vi lyckas skapa det här välmående, livskraftiga, hållbara och på alla sätt fantastiska livsmedelssystemet vi ser framför oss.

De val du gör varje dag påverkar nämligen hur mat produceras och transporteras och vad som händer med det avfall som uppstår.

Det fina i kråksången är att det inte är svårt för dig att göra skillnad. Du behöver inte förändra hela ditt liv, utan bara göra små, medvetna förändringar i vardagen och tänka på ett lite annat sätt än du kanske gjort tidigare. Och allt börjar med att du ser på dig själv som en aktiv, värdefull del av livsmedelssystemet – inte bara en passiv matkonsument.

Vad är matmedborgarskap?

Matmedborgarskapet utgör själva kärnan i skapandet av bra livsmedelssystem. Ätare har traditionellt haft små möjligheter att delta aktivt i sitt livsmedelssystem. En Matmedborgare kan beskrivas som “någon som vill, kan och ser till att forma livsmeddelssystemet till det bättre samt uppmuntrar andra att göra samma sak” (Källa: The New Citizenship Project)

Matmedborgarskapet är både ett verktyg och ett sätt att tänka. När Ätare ser sig själva som matmedborgare – snarare än enbart slutkonsumenter i näringskedjan – får de möjlighet att agera och tillsammans med andra skapa de livsmedelssystem de vill ha.

Det här är Fredrik, vår försökskanin inom matmedborgarskap

– Varför ta ett test i matmedborgarskap? Varför utmana mig själv att under ett års tid försöka gå från en passiv matkonsument till någon som aktivt formar vårt livsmedelssystem?

För mig handlar det om tre saker: jag vill äta nyttigt, jag älskar lokalproducerade åländska livsmedel och jag brinner för miljön. Det gör ont att föreställa mig ett Åland där det inte längre är möjligt att vara axgan för att de flesta lokala producenter gett upp. Eller ett Åland där vårt hav är en illaluktande, blågrön algsoppa större delen av sommarhalvåret. Det är inte det Åland jag vill ha och jag tror jag delar den åsikten med de flesta andra som bor här.

Ibland kan det kännas hopplöst att som enskild individ försöka göra något åt problemen. När jag paddlade kajak vid min stuga i Finström den gångna sommarens allra finaste dag var allt helt perfekt, förutom att Ivarskärsfjärden var grön i stället för blå. Varenda kvadratcentimeter av fjärden var täckt av en äcklig alghinna. Så jag vände efter några minuter, det gjorde för ont att se havet i ett sådant skick. Men i stället för att ge upp och tänka att allt är hopplöst eller någon annans fel – oavsett om det handlar grisfarmare i Polen eller skrupellösa kryssningsfartyg som dumpar sitt avfall i havet – vill jag försöka göra det jag kan. För om inte vi ålänningar bryr oss om vår hälsa, vår mat och vår miljö – vem ska då göra det?

Läs om Fredrik’s journey!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

FREDRIK BLIR EN STJÄRNA I MATMEDBORGARSKAP: NEDRÄKNING

Day(s)

:

Hour(s)

:

Minute(s)

:

Second(s)

Testet i matmedborgarskap

Tack för alla som har tagit testet – det är nu stängt! 

Läget med matmedborgarskapstestet

31 JULI 2021

ÅLÄNNINGAR HAR TAGIT TESTET

De som har tagit testet är…

  • Nybörjare i matmedborgarskap 25% 25%
  • Aktiv matmedborgare 63% 63%
  • Stjärna i matmedborgarskap 12% 12%

%

MEDIANPOÄNG

Är du redo att bli en matmedborgare?

Delta i vårt utbildningsprogram i matmedborgarskap!

Om du vill kan du hänga med i Fredriks försök att bli en matmedborgare genom att själv delta i vårt utbildningsprogram. Vi har designat det lite som ett vanligt träningsprogram, där du tränar både styrka och uthållighet. Det här innebär att du inleder med enklare åtgärder, för att allteftersom ta dig an svårare uppgifter.

Är du redo att börja programmet?

  1. Kom igång genom att slutföra aktiviteterna i Uppvärmningsfasen.
  2. Nu är du redo att inleda programmet genom att påbörja Grundfasen. Klicka på knappen ”Aktivitet 1”. Den tar dig till Fredriks blogg där du får mer information om aktiviteten. Sedan är det upp till dig att genomföra den! Varannan vecka publicerar Fredrik nästa aktivitet och genom vårt nyhetsbrev får du veta när en ny aktivitet finns tillgänglig.
  3. Fortsätt genomför aktiviteterna tillsammans med Fredrik under hela året.
  4. När du når slutfasen är det dags att ta testet i matmedborgarskap igen och skriva ner resultatet i ditt matmedborgarpass. Då kan du se hur mycket du utvecklats som matmedborgare.

Och se till att hänga med på Facebook dela dina erfarenheter och funderingar med andra och se vad Fredrik upptäcker genom sina försök att bli matmedborgare.

Nu börjar vi!

UTBILDNINGSPROGRAMMET I MATMEDBORGARSKAP

Uppvärmningsfasen

Ta testet i matmedborgarskap

Ta reda på dina startpoäng

Ladda ner ditt pass

Anteckna dina startpoäng

Ladda ner

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få meddelanden om nya aktiviteter

Följ oss på Facebook

och dela med dig av dina egna tankar och erfarenheter

Grundfasen

1.

Separera och återvinn ditt bioavfall

2.

Minska ditt matsvinn

3.

Lev som axgan

4.

Ät fisk minst två gånger i veckan

5.

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

6.

Ät rekommenderad mängd kött

7.

Lev som vegan i två veckor

Accelerationsfasen

8.

Stöd ditt lokala livsmedels-system

9.

Bli mer självförsörjande på mat, del 1

10.

Bli mer självförsörjande på mat, del 2

11.

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling, del 1

12.

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling, del 2

13.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Utmaningsfasen

14.

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

15.

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

16.

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Slutfasen

Ta testet i matmedborgarskap igenom

Ta reda hur höga poäng du får efter att ha genomfört alla aktiviteter

Uppdatera ditt pass

Anteckna dina nya poäng och se hur långt du kommit

 

Dela på Facebook

Berätta för dina vänner om de framsteg du gjort

Snyggt jobbat!

Du har genomfört programmet och blivit en aktiv matmedborgare!

Get in touch with us

doorbell@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi