FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

 

Sep 14, 2020

Den här gången blev min uppgift att hålla koll på och försöka minska mitt eget matsvinn, samt försöka svara på frågan hur det kommer sig att vi har så mycket matsvinn i vårt samhälle.
Det här med matsvinn är konstigt. Trots att ingen säger att de slänger mat, producerar vi i Finland ungefär 500 miljoner kilo matsvinn varje år. Hur stort matsvinnet är på Åland vet ingen, men det skulle inte förvåna om vi ligger över riksgenomsnitt på 25 kilo per år eftersom hur mycket pengar vi lägger på mat ofta hänger samman med hur mycket mat vi slänger. Men eftersom varken hushållen, restaurangerna eller butikerna säger att de slänger någon mat måste väl allt matsvinn importeras från andra länder, komma från yttre rymden eller uppstå genom någon form av magi?

Nej, givetvis inte. Det kanske viktigaste jag lärt mig under den här utmaningen är att vi slänger betydligt mer mat än vi kan föreställa oss. Under två veckors tid gjorde jag verkligen allt för att minska mitt eget svinn. Jag drack upp allt kallnat kaffe som jag vanligtvis slänger, var extremt noga med att äta upp på tallriken och såg till att ta vara på precis alla rester. Trots detta lyckades jag inte helt eliminera mitt svinn.

Jag glömde kvar en kastrull potatis på plattan, vilket gjorde att jag fick slänga några av dem. Dessutom glömde jag en bit bröd i min väska nästan i en vecka, vilket gjorde att det möglade. Totalt blev det 95 gram svinn på två veckor, vilket ger ett årsgenomsnitt på 2,5 kilo, det vill säga bara en tiondel av det genomsnittsfinländaren slänger. “Bara” 95 gram svinn på två veckor är förstås jättebra, men jag vågar knappt tänka på hur mycket jag slänger en normal vecka, när jag inte gör allt jag kan för att undvika svinn.

En annan sak som gick upp för mig är vilka miljöproblem det här matsvinnet leder till. I likhet med många andra i Finland består en stor del av mitt matsvinn, åtminstone mätt i vikt, av kallt kaffe jag häller ut i vasken. Tänk på vilka resurser som går åt till att tillverka det här kaffet som jag bara häller ut. Kaffebönorna har odlats, transporterats över halva jordklotet samt rostats och malts. Kaffet har sedan förpackats och transporterats till butiken. Jag har i min tur har kört av och an till butiken för att köpa kaffet samt bryggt det, vilket ju kräver energi. Allt för att sedan hälla ut en del av det i vasken, vilket gör att reningsverket i Mariehamn får lite mer avloppsvatten att rena. Tänk på den långa vägen bönorna färdats ända från Sydamerika till Åland, och allt arbete som lagts ner, bara för att kaffet ska sluta i ett avloppsreningsverk.

Om du vill minska ditt svinn måste du först och främst hålla koll på hur mycket mat och dryck du faktiskt slänger.

På ett personligt plan har jag insett att vägen till att minska sitt svinn är att väga det. Om du vill minska ditt svinn måste du först och främst hålla koll på hur mycket mat och dryck du faktiskt slänger. Att samla allt svinn i en glasburk var en jättebra om än lite äcklig metod för att komma till insikt. Att just mäta, förbättra och hela tiden följa upp är en metod som restauranger och storkök använder för att minska sitt svinn.

Under resans gång, och i samband med att jag intervjuat en massa kloka människor, hart jag också fått gott om tid att fundera på varför vi slänger så mycket mat. Den enkla förklaringen till att jag skapade 95 gram matsvinn under två veckor var på grund av glömska och slarv. Om jag inte hade glömt kastrullen med potatis på spisen eller en bit bröd i min väska hade jag inte haft något matsvinn alls.

Men medan glömska, slarv, okunskap och liknande saker på ett ytligt plan kan förklara varför vi slänger så mycket mat tror jag det finns djupare förklaringar än så. Ytterst tror jag det handlar om att det inte är tillräckligt viktigt för oss att minska vårt svinn. Vi glömmer, slarvar och har för dålig kunskap för att vi helt enkelt inte bryr oss tillräckligt mycket och inte inser hur stort problem vårt matsvinn egentligen är.

Fredrik träffar Kantarellens biträdande butikschef Sanna Palviainen för att fråga hur Ålands största livsmedelsbutik jobbar med att minska matsvinnet.

Grundproblemet är att vi kan slänga massor med mat och dryck, utan att det leder till några direkta konsekvenser för oss. En kopp kaffe kostar mig ungefär 10 cent om jag brygger kaffet själv – så vad spelar det för roll om jag häller ut kaffet? Butiken har öppet nästan jämt, hyllorna är alltid fulla med ett femtiotal olika kaffesorter och speciellt dyrt är det inte heller. Så varför bry sig?

Jag tror att grundorsaken till att vi slänger så mycket mat är att utbudet är så stort, att maten är så billig i förhållande till hur mycket de flesta av oss tjänar samt att vi inte har tillräcklig kunskap om vilka problem svinnet egentligen skapa. Nej, att förlora 10 cent på att hälla ut en kopp kaffe är ingen ekonomiska katastrof. Men om jag häller ut en kopp om dagen blir det en merkostnad på 36,50 euro per år.

Matsvinnet är verkligen en historia om många bäckar små. Om jag adderar ihop allt matsvinn under ett helt år innebär det att jag slänger mat för minst 400 euro och att jag säkert måste åka till butiken 10-15 gånger extra, vilket kostar mig det mest värdefulla jag har – tid. Det kostar dessutom att ta hand om allt avlopp och avfall matsvinnet genererar, vilket jag måste betala genom kommunala avgifter och skatter.

Så jag tror att lösningen på problemet med matsvinn är utbildning. Det är först när vi förstår hur stora kostnader, hur stora miljöproblem och hur mycket extra arbetet vårt svinn innebär som vi börjar bry oss. För om du verkligen bryr dig om något, då är du varken glömsk, slarvig eller okunnig.

Fredrik träffar Karin Rosenberg-Brunila, ledande hållbarhetslots på Bärkraft.ax, för att få några tips på hur vi kan minska matsvinnet.

FAKTA OM MATSVINN
Vad är egentligen matsvinn?
Med matsvinn menas olika typer av livsmedel som är eller någon gång varit ätbara, men som av någon anledning slängts innan vi hunnit äta upp dem, oavsett om det sker redan på bondgården eller i vårt kök. Därmed räknas inte till exempel ben, äggskal eller kaffesump som matsvinn eftersom de normalt inte går att äta. De här sakerna är matavfall, inte matsvinn.

Hur stort problem är matsvinn i Finland?
Enligt Naturresursinstitutet Luke slänger vi mellan 400 och 500 miljoner kilo mat varje år i Finland. Att tillverka så här mycket mat skapar lika mycket utsläpp som 350.000 personbilar släpper ut under ett helt år.

På vilka olika sätt uppstår matsvinn?
Hushållen skapar det största matsvinnet, ungefär 30 procent av de 400-500 miljoner kilo mat som slängs varje år. I genomsnitt slänger varje finländare ungefär 20-25 kilo mat varje år. Enligt Lukes studier skapar enpersonshushåll, i synnerhet de som består av kvinnor, mest svinn. Jämfört med manliga hushåll skapar kvinnliga hushåll ungefär 30 procent mer svinn. Barnfamiljer skapar också en hel del svinn. Överlag skapar de hushåll som lägger mest pengar på mat varje månad även mest svinn. Familjer där kvinnor ansvarar för matinköpen tenderar att skapa mer svinn är familjen där i första hand männen handlar.

Ungefär 20 procent av allt matsvinn uppstår på restauranger, storkök, kaféer och liknande. Dessa inrättningar slänger ungefär 75-85 miljoner mat varje år i Finland. Störst matsvinn uppstår på bufférestauranger och i skolor, dels på grund av att för mycket mat tillreds, dels för att mycket mat lämnas kvar på tallrikarna.

Här uppstår matsvinnet i Finland:

  • Jordbruk – 12%
  • Hushåll – 30%
  • Restauranger, storkök etc – 20%
  • Livsmedelsbutiker – 18%
  • Livsmedelstillverkning – 20%

Vilken sorts mat slänger vi mest av?
Vi slänger i princip all sorts mat, men de vanligaste sakerna vi slänger är grönsaker, rotfrukter, frukt, tillagad mat, mejeriprodukter, bröd, kött, fisk, färdigmat och kaffe.

 Varför slänger vi mat?
Enligt Luke slängs mat på grund av att maten blivit gammal eller förstörd, för att vi lagat för mycket mat eller som en ren försiktighetsåtgärd, det vill säga att vi tror att maten blivit dålig när den i själva verket fortfarande är ätbar. Saker som leder till mycket matsvinn är dålig planering vid inköp och tillagning, oförutsedda händelser samt bristande kunskaper i matlagning. Ibland uppstår även matsvinn för att vi helt enkelt inte bryr oss. En annan vanlig orsak till att mat slängs är att vi misstolkar bäst före-datumet på förpackningar.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi