– För miljön är det här en jättefördel, säger Kristoffer Lundberg på Haga kungsgård.

Haga kungsgård har redan i dag ett cirkulärt tänk kring sin gödselhantering. Den näring som tas från jorden i och med de vallskördar som ger korna mat, återförs när kodyngan sprids ut på åkrarna där vallen odlas. Kristoffer Lundberg säger att det här cirkulära tankesättet även finns rotat i den byteshandel som sker mellan gårdarna i Saltvik.

– Vi använder i huvudsak vårt gödsel på vår egen mark, men vi byter också gödsel mot halm med andra gårdar. När de sedan sprider ut vårt gödsel på sin mark återförs näringsämnena och markens kvalitet försämras inte. Så det vi tar bort från marken i form av näringsämnen är vi noga med att alltid sätta tillbaka.

Tack vare en gödselseparator kan Haga kungsgård även använda den så kallade torrsubstansen i sitt gödsel flera gånger.

– Vanligt flytgödsel består av ungefär 4–8 procent torrsubstans, men genom att pressa gödslet i en separator går det att komma ner till cirka 2 procent. Det sågspån, fibrer och så vidare som blir kvar kan djuren ligga på en gång till. Faktum är att torrsubstansen från en separator är det absolut bästa för djuren att ligga på eftersom den är mjukare än vanligt sågspån.

Kristoffer Lundberg, Haga kungsgård.

Samarbetet med Orkla
I och med det planerade samarbetet med Orkla skulle kodyngan ta en omväg via chipsfabriken i Haraldsby innan det sprids ut hos Kristoffer och på andra gårdar i Saltvik, något som i synnerhet miljön vinner på. Det har nämligen visat sig att Orklas biogasproduktion blir betydligt effektivare om de potatisskal som används i anläggningen blandas med kogödsel.

– Så tanken är att Orkla tar gödsel från vår gård, använder det i sin biogasanläggning och sedan får vi tillbaka de så kallade rötresterna från biogasanläggningen. De här rötresterna är i princip luktfria, de gör att det växer bättre än om vi använder vanlig dynga och det blir ett mindre läckage av näringsämnen eftersom växterna lättare kan ta upp kvävet i den här typen av gödsel. Så tack vare att vi tar tillvara den näring vi har på ett bättre sätt minskar utsläppen och vi slipper köpa in så mycket konstgödsel.

Att ta tillvara de resurser som finns på ett bättre sätt och stärka det lokala kretsloppet ytterligare anser Kristoffer är väldigt viktigt.

– Vi måste få in det här kretsloppstänket i allt vi gör. Det är inte hållbart att fortsätta ta upp fossila bränslen ur marken och stora mängder konstgödsel ur berggrunden. Vi måste ha ett kretslopp och alltid lägga tillbaka den näring vi använt.

Jordbruket pekas ofta ut som en av bovarna när det kommer till läckage av näringsämnen, men Kristoffer tycker inte det är en rättvisande bild.

– Jämfört med andra delar av samhället skulle jag säga att jordbruket kanske till och med ligger längst fram i att utnyttja resurserna i ett kretslopp. Vi sparar till exempel väldigt mycket energi genom att det vatten vi använder för att kyla mjölken går vidare in i våra varmvattenberedare. Vi använder heller aldrig rent vatten för att tvätta till exempel golvet i ladugården, utan återanvänder vatten från handfat och diskvatten.

Hur mycket tid och pengar lägger du på att få till det här samarbete med Orkla?
– Som jordbrukare räknar du inte hur mycket jobb du lägger ner, men visst kostar det här både pengar och tid. Hur vi ska lösa finansieringen är inte klart än, men nog ska vi lösa det på något sätt.

Kan du förvänta dig stora stöd för att genomföra det här projektet?
– Nej, det är samma investeringsstöd som gäller för vem som helst som bygger till exempel en ladugård eller en gödselbrunn. Det är ju väldigt öppet hur mycket stöd olika typer av investeringar ger. Sedan är ju de här stöden i grund och botten inget som vi jordbrukare egentligen vill ha. Det bästa vore om alla stöd togs bort och vi i stället kunde ta betalt för det vi producerar, på samma sätt som det fungerar in.

Powered by Invenire