FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

Jan 7, 2020

Den här gången går uppdraget ut på att sortera mitt bioavfall. Min främsta utmaning blir att se till att det som kan komposteras inte hamnar i soporna samt att undvika att sopor hamnar bland det som ska komposteras.

Min egen hantering av bioavfall är redan ett förhållandevis väloljat maskineri. Under sommarhalvåret bor jag och min fru på vår sommarstuga i Finström där vi har en egen kompost. Under vintern bor vi i Mariehamn där vi enligt konstens alla regler separerar allt vårt bioavfall och återvinner det i kärlet vi fått från Mise. Även på mitt kontor sorterar jag bioavfallet – som till 99 procent består av kaffesump.

Speciellt stora mängder bioavfall producerar vi inte. Det som i första hand hamnar i vår kompost eller återvinningskärl är förutom kaffefilter och kaffesump skal av olika slag, till exempel från räkor, musslor samt olika frukter och grönsaker. Vi försöker dessutom alltid göra fond på räkskalen och vi äter oftast potatis med skalen på.

Det första jag gjorde när jag fick det här uppdraget var att gå igenom Mises sorteringsguide för att verkligen vara säkert på att vi sorterar rätt nu under vintern när vi bor i Mariehamn. Det enda misstaget jag gjort mig skyldig till den senaste tiden är att kasta pappershanddukar och servetter i återvinningen för bioavfall. Enligt Mise ska papper (kaffefilter och tepåsar undantaget) kastas i soporna.

Förutom att sluta kasta papper i Mises kärl för bioavfall har jag även varit mer noggrann med att inget bioavfall ska hamna i soporna. För mig har det här i första hand handlat om att se till att alla förpackningar verkligen är tomma innan jag sköljer ur och kastar dem, till exempel yoghurtburkar. Det är betydligt bättre att se till att äta upp all yoghurt eller åtminstone se till att det som blir över hamnar i bioavfallet än att det sköljs ner i avloppet eller hamnar i förpackningsåtervinningen.

Att sortera sitt bioavfall är verkligen busenkelt, så jag har inte haft några större problem att genomföra den här uppgiften. Däremot blev jag under resans gång nyfiken på vad som egentligen händer med det bioavfall som jag sorterar. Från min bostad i Mariehamn hämtas det upp av Mise och från mitt kontor av Ålands renhållning – men vart tar det sedan vägen?

Så jag ringde upp Sofie Dahlsten, verksamhetsledare på Mise. Enligt henne hamnar i princip allt bioavfall som samlas in från de åländska hushållen på Ålandskomposten.

– Där hamnar avfallet i en så kallad trumkompost för att sedan eftermogna och siktas. Jorden borde sedan egentligen användas, men tyvärr är det i princip omöjligt att få avsättning för den. Hushållsavfallet som samlas in innehåller för mycket plast för att det ska gå att få avsättning för jorden, så tyvärr ligger den till största del bara där för kråkorna, säger Sofie.

 

Så ur miljö- och samhällsekonomisk synpunkt är det egentligen bättre att ha en egen kompost?

– Som det ser ut idag på Åland, ja.

Så även om uppdraget var lätt och jag givetvis tänker fortsätta sortera mitt bioavfall lämnar det en lite tråkig eftersmak. Jag hade inte väntat mig att det finns så stora problem med plast i det åländska bioavfallet eller att en försvinnande liten del av det bioavfall som samlas in faktiskt kommer till användning, och inte bara är en kostnad för samhället.

FAKTA OM BIOAVFALL

Varför är bioavfallet viktigt?

Bioavfall innehåller två väldigt värdefulla saker: näringsämnen och energi. Om hushållens bioavfall behandlas i en kompostanläggning – vilket är fallet på Åland – omvandlas det till jord. Jorden kan i sin tur användas för att återföra näringsämnena, bland annat fosfor och kväve, tillbaka till marken och det som växer på den.

Om bioavfallet behandlas i en biogasanläggning produceras biogas och så kallade rötrester. Biogasen är en förnyelsebar energiform som kan användas för att producera värme, elektricitet och drivmedel till transportsektorn. Rötresterna kan i sin tur användas som gödsel, vilket återför näringsämnena till jorden.

Ett tredje alternativ för att ta hand om bioavfallet är att behandla det i en anläggning som producerar bioetanol, en förnyelsebar form av bränsle.

Varför är det så viktigt att sortera sitt bioavfall?

Genom att sortera bioavfallet gör du det möjligt att återvinna och använda de näringsämnen och den energi som finns i avfallet. När bioavfallet sorteras slipper vi förbränna det tillsammans med annat avfall, vilket är ett slöseri med den resurs som bioavfallet utgör.

Att sortera bioavfallet säkerställer också att det inte hamnar på en soptipp där avfallet frigör växthusgaser medan det förmultnar. Till sist blir allt övrigt avfall – till exempel papper, glas och metall – renare om det separeras från bioavfallet och blir därmed även lättare att återvinna.

– Johanna Tanhuanpää jobbar som analytiker på Invenire och har varit djupt engagerad i frågor som rör matmedborgarskap i över två års tid. Hon skapade utbildningsprogrammet i matmedborgarskap och är Fredriks sparringpartner i hans försök att bli en matmedborgare.

Fredrik: Är det alltid bättre för miljön och samhällsekonomin att ha sin egen kompost, även om du har möjlighet att sortera ditt bioavfall som sedan används för att tillverka biogas eller hamnar i en industriell kompost?
Johanna: Båda alternativ har sina fördelar, förutsatt att de sköts på rätt sätt. Om du eller någon annan faktiskt använder jorden som du får från din kompost till att odla olika typer av växter används bioavfallet på ett bra sätt. Det sänker kostnaderna för avfallshanteringen och som en bonus behöver du inte köpa lika mycket jord och gödsel. Att kompostera själv innebär också att du för bättre koll på hur mycket bioavfall du genererar och vad som sedan händer med det.

Om du å andra sidan inte sköter om din kompost tillräckligt väl kan det leda till att dålig lukt sprider sig, näringsläckage till närbelägna vattendrag samt att råttor och andra skadedjur dras till din tomt. Om du låter kommunen eller Mise ta hand om ditt bioavfall ökar behovet av transporter, men de som sköter avfallshanteringen optimerar ofta sina rutter för att transporterna ska ha så liten påverkan som möjligt. Men egentligen hänger allt på hur väl bioavfallet behandlas och vad slutprodukten används till för om det är bättre att kompostera själv eller bara sortera sitt avfall som sedan samlas in.

Fredrik: Vilket är det mest klimatsmarta sättet att ta hand om bioavfall?
Johanna: Det absolut viktigaste är att bioavfallet inte hamnar på en soptipp, vilket heller inte längre är tillåtet här. Förutom att varken energin eller näringsämnena i bioavfallet utnyttjas orsakar även avfallet skada i och med att det frigör växthusgasen metan. På många platser förbränns bioavfallet för att ta tillvara på den energi som finns i avfallet. Men det är egentligen ingen optimal lösning eftersom bioavfallet har en hög fukthalt och därmed inte riktigt lämpar sig för förbränning. En sådan lösning tar heller inte tillvara näringsämnena.

Så både bra kompostering, biogasproduktion och framställning av bioetanol är bättre för klimatet än förbränning. Vilken av de tre metoderna som är allra bäst beror väldigt mycket på den specifika situationen, det vill säga hur råmaterialet ser ut och hur stor efterfrågan det finns på de olika slutprodukterna. Det vill säga, lämpar sig råmaterialet för att producera biogas och finns det något företag som efterfrågar biogas till sin verksamhet? Så den mest klimatsmarta lösningen är antagligen att låta de lokala förutsättningarna avgöra hur bioavfallet utnyttjas.

Sedan är ju energi bara den en av de värdefulla resurser som finns i bioavfallet, den andra är näringsämnena. Ur klimat- och miljösynpunkt är det därmed minst lika viktigt att även näringsämnena tas tillvara och återförs i kretsloppet, vilket till exempel sker när Orkla återför rötresterna från sin biogasanläggning till det lokala jordbruket i Saltvik. Så det verkligt klimatsmarta sättet att hantera bioavfall på är att skapa ett kretslopp med både energi och näringsämnen där den fulla potentialen hos bioavfallet tas tillvara lokalt.

Fredrik: Kan jorden vi får tack vare kompostering användas till att odla nya grödor?
Johanna: Så länge bioavfallet har behandlats och hygieniserats på rätt sätt så att jorden bland annat inte innehåller farliga patogener, tungmetaller eller överskrider andra gränsvärden går den att använda till att odla nya grödor. Det finns ofta även myndighetskrav på jordens konsistens och som du säkert upptäckt är det viktigt att jorden inte innehåller plast eller andra icke-nedbrytningsbara material.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi