Varför är bioavfallet viktigt?

Bioavfall innehåller två väldigt värdefulla saker: näringsämnen och energi. Om hushållens bioavfall behandlas i en kompostanläggning – vilket är fallet på Åland – omvandlas det till jord. Jorden kan i sin tur användas för att återföra näringsämnena, bland annat fosfor och kväve, tillbaka till marken och det som växer på den.

Om bioavfallet behandlas i en biogasanläggning produceras biogas och så kallade rötrester. Biogasen är en förnyelsebar energiform som kan användas för att producera värme, elektricitet och drivmedel till transportsektorn. Rötresterna kan i sin tur användas som gödsel, vilket återför näringsämnena till jorden.

Ett tredje alternativ för att ta hand om bioavfallet är att behandla det i en anläggning som producerar bioetanol, en förnyelsebar form av bränsle.

Varför är det så viktigt att sortera sitt bioavfall?

Genom att sortera bioavfallet gör du det möjligt att återvinna och använda de näringsämnen och den energi som finns i avfallet. När bioavfallet sorteras slipper vi förbränna det tillsammans med annat avfall, vilket är ett slöseri med den resurs som bioavfallet utgör.

Att sortera bioavfallet säkerställer också att det inte hamnar på en soptipp där avfallet frigör växthusgaser medan det förmultnar. Till sist blir allt övrigt avfall – till exempel papper, glas och metall – renare om det separeras från bioavfallet och blir därmed även lättare att återvinna.

– Johanna Tanhuanpää jobbar som analytiker på Invenire och har varit djupt engagerad i frågor som rör matmedborgarskap i över två års tid. Hon skapade utbildningsprogrammet i matmedborgarskap och är Fredriks sparringpartner i hans försök att bli en matmedborgare.

Fredrik: Är det alltid bättre för miljön och samhällsekonomin att ha sin egen kompost, även om du har möjlighet att sortera ditt bioavfall som sedan används för att tillverka biogas eller hamnar i en industriell kompost?
Johanna: Båda alternativ har sina fördelar, förutsatt att de sköts på rätt sätt. Om du eller någon annan faktiskt använder jorden som du får från din kompost till att odla olika typer av växter används bioavfallet på ett bra sätt. Det sänker kostnaderna för avfallshanteringen och som en bonus behöver du inte köpa lika mycket jord och gödsel. Att kompostera själv innebär också att du för bättre koll på hur mycket bioavfall du genererar och vad som sedan händer med det.

Om du å andra sidan inte sköter om din kompost tillräckligt väl kan det leda till att dålig lukt sprider sig, näringsläckage till närbelägna vattendrag samt att råttor och andra skadedjur dras till din tomt. Om du låter kommunen eller Mise ta hand om ditt bioavfall ökar behovet av transporter, men de som sköter avfallshanteringen optimerar ofta sina rutter för att transporterna ska ha så liten påverkan som möjligt. Men egentligen hänger allt på hur väl bioavfallet behandlas och vad slutprodukten används till för om det är bättre att kompostera själv eller bara sortera sitt avfall som sedan samlas in.

Fredrik: Vilket är det mest klimatsmarta sättet att ta hand om bioavfall?
Johanna: Det absolut viktigaste är att bioavfallet inte hamnar på en soptipp, vilket heller inte längre är tillåtet här. Förutom att varken energin eller näringsämnena i bioavfallet utnyttjas orsakar även avfallet skada i och med att det frigör växthusgasen metan. På många platser förbränns bioavfallet för att ta tillvara på den energi som finns i avfallet. Men det är egentligen ingen optimal lösning eftersom bioavfallet har en hög fukthalt och därmed inte riktigt lämpar sig för förbränning. En sådan lösning tar heller inte tillvara näringsämnena.

Så både bra kompostering, biogasproduktion och framställning av bioetanol är bättre för klimatet än förbränning. Vilken av de tre metoderna som är allra bäst beror väldigt mycket på den specifika situationen, det vill säga hur råmaterialet ser ut och hur stor efterfrågan det finns på de olika slutprodukterna. Det vill säga, lämpar sig råmaterialet för att producera biogas och finns det något företag som efterfrågar biogas till sin verksamhet? Så den mest klimatsmarta lösningen är antagligen att låta de lokala förutsättningarna avgöra hur bioavfallet utnyttjas.

Sedan är ju energi bara den en av de värdefulla resurser som finns i bioavfallet, den andra är näringsämnena. Ur klimat- och miljösynpunkt är det därmed minst lika viktigt att även näringsämnena tas tillvara och återförs i kretsloppet, vilket till exempel sker när Orkla återför rötresterna från sin biogasanläggning till det lokala jordbruket i Saltvik. Så det verkligt klimatsmarta sättet att hantera bioavfall på är att skapa ett kretslopp med både energi och näringsämnen där den fulla potentialen hos bioavfallet tas tillvara lokalt.

Fredrik: Kan jorden vi får tack vare kompostering användas till att odla nya grödor?
Johanna: Så länge bioavfallet har behandlats och hygieniserats på rätt sätt så att jorden bland annat inte innehåller farliga patogener, tungmetaller eller överskrider andra gränsvärden går den att använda till att odla nya grödor. Det finns ofta även myndighetskrav på jordens konsistens och som du säkert upptäckt är det viktigt att jorden inte innehåller plast eller andra icke-nedbrytningsbara material.