FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

 

Oct 19, 2020

Fredriks sista uppgift blir att undersöka frågan: tänk om livsmedelssystemet i Saltvik verkligen blev cirkulärt på riktigt. Är det över huvud taget möjligt, vad skulle krävas och hur skulle det gå till?

I snart tio månader har jag ägnat mig åt olika former av utmaningar och pratat med massor med människor för att dels själv bli en aktiv matmedborgare, dels inspirera andra att sluta se sig själva som konsumenter och istället anamma matmedborgarskapet. Men det finns förstås en gräns för hur mycket vi kan åstadkomma på individnivå. För skapa ett cirkulärt livsmedelssystem krävs det även samarbete och stora insatser på samhällsnivå.

Min sista uppgift blir alltså att undersöka frågan: tänk om det skapades ett helt cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik. Ett system där det varken förs in eller läcker ut näringsämnen, där producenterna säljer sina varor lokalt och där alla verkligen är matmedborgare, snarare än passiva konsumenter. Min uppgift är förstås inte att komma med svaren på alla de här frågorna, utan snarare ställa den typ av frågor som gör att hela Saltvik inleder en resa som gör att ett nytt och bättre livsmedelssystem skapas i kommunen.

När det gäller att skapa en cirkulärt livsmedelssystem finns det mängder med frågor att utforska, men den första jag valde att ta mig an är bioavfallet. Det sker i dag ett enormt utflöde av näringsämnen från Saltvik i form av bioavfall från hushåll, företag och storkök. Tänk om de näringsämnen och den energi som finns i det här avfallet togs tillvara lokalt och stannade i kretsloppet. Går det och, i så fall, hur?

För att ta reda på den saken pratade jag först med Jesper Svanfelt. Han är vd för Svinryggens deponi som planerar att bygga en biogasanläggning som bland annat ska ta tillvara hushållens bioavfall och omvandla det till fordonsgas och biokol. Enligt honom finns det inga tekniska hinder alls för att bygga en eller flera liknande anläggningar i Saltvik för att på så sätt återvinna alla näringsämnen lokalt.

Visst, det finns vissa utmaningar med att ta tillvara allt bioavfall samt resterna från jord- och skogsbruket i en biogasreaktor och biokolsanläggning. Framförallt måste det finnas ett användningsområde för den energi som skapas (till exempel tankstationer och en fordonspark bestående av bilar som drivs på gas) och förstås även för biokolen, som kan användas av lantbrukare som en form av jordförbättring. Men egentligen är det här ingen svår sak att åstadkomma.

Fredrik träffar Jesper Svanfelt och Anna Häger för att diskutera om det är tekniskt möjligt att ta tillvara allt bioavfall lokalt i Saltvik.

Som vi såg i en tidigare uppgift finns det heller inget som hindrar exempelvis restauranger och hushåll från att skapa ett samarbete med jordbruket, där matrester genom en bokashi-kompost blir till gödsel för ekologiska jordbrukare. Tänk om alla kök i hela Saltvik hade en bokashi-kompost? Dels skulle komposten kunna användas till egen odling och till odlingar som till exempel byar har gemensamt, dels ges till lokala jordbrukare som därmed kunde minska sitt behov av importerat gödsel.

Tekniken för att sluta kretsloppet vad gäller bioavfall finns därmed. Det kan antingen göras genom större investeringar – som en eller flera biogasverk – eller genom att alla dra sitt strå till stacken genom att kompostera själva och hitta en bra avsättning för sin kompost, gärna i samarbete med andra.

Men är lösningen att bygga tillräckligt många och stora biogasanläggningar och se till att kompostera allt vi slänger på ett bra sätt? Inte nödvändigtvis. Jag träffade även Anna Häger på Flexens för att skaffa mig en bättre bild av helheten. För enligt henne är det att börja i fel ände att utgå från dagens mängd bioavfall och sedan bygga upp tillräcklig kapacitet för att kunna ta vara på avfallet.

Det första steget borde istället vara att se till att själva mängden bioavfall minskade. Det vill säga att minska vårt matsvinn och på så sätt ser till att vi slutar slösa energi och utarma vår jordmån för att tillverka, förpacka och transportera mat som vi sedan slänger. Visst, det går att ta tillvara på energin och näringsämnena i den slängda maten, men slängd mat innebär alltid att det uppstår förluster av energi och näring i systemet.

Så fortsättningen på den här uppgiften ter sig självklar: Tänk om vi kunde hitta ett sätt att kraftigt minska matsvinnet i Saltvik och sedan ta vara på det vi verkligen inte kan äta genom egen kompostering samt ett eller flera lokala biogasverk? Hur skulle det i så fall gå till? Och tänk om vi även kunde förhindra alla andra typer av näringsläckage i Saltvik som inte har med bioavfall att göra – hur kunde det gå till?

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi