FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

 

Nov 4, 2020

Fredriks sista uppgift blir att undersöka frågan: tänk om livsmedelssystemet i Saltvik verkligen blev cirkulärt på riktigt. Är det över huvud taget möjligt, vad skulle krävas och hur skulle det gå till?

Något jag blev varse om i den förra uppgiften var att det är att börja i fel ände att försöka ta tillvara alla de näringsämnen i form av avfall och svinn som uppstår när man vill skapa ett mer cirkulärt livsmedelssystem. Den bästa lösningen är inte att med teknik bygga bort problemet med alla de näringsämnen som tillförs utifrån och inte tas tillvara, utan att se till att det tillförs mindre näringsämnen utifrån och få de näringsämnen som redan finns i systemet att cirkulera bättre.

Rent konkret importerar Saltvik näringsämnen i tre huvudsakliga former: livsmedel, konstgödsel och foder till djuren. Så för att skapa ett i grunden cirkulärt system måste alla i Saltvik hålla sig till mat och dryck som produceras i Saltvik, de djur som finns måste utfodras med spannmål och bönor som odlas lokalt och åkrarna får inte gödslas med konstgödsel utifrån. Är det här överhuvudtaget möjligt eller skulle det leda till att människorna i Saltvik inte får tillräckligt med mat, att djuren svälter och att åkrarna utarmas när jordbrukarna inte längre importerar konstgödsel?

För att få något slags svar på mina frågor träffade jag två av Saltviks viktigaste producenter: Mats Häggblom, som odlar ekologiska spannmål, och Frej Bomansson, som riktat in sig på relativt storskalig produktion av ekologisk mjölk samt i viss mån även ekologiskt kött. Just spannmål, mejeriprodukter och kött är tre av de absolut viktigaste komponenterna i vår kost, så jag ville veta om det går att förse hela Saltvik med dessa lokala produkter, helst i ekologisk form.

Svaret är att det skulle vara hur lätt som helst. Varje liten brödkant, spagettistrå, grötportion, biff och glas mjölk som saltvikarna äter och dricker skulle utan problem kunna komma från ekologiska, lokala råvaror. Samma saker gäller för potatis. grönsaker, och det mesta annat människor har i sina skafferier och kylskåp. I och med att det skulle gå att göra allt ekologiskt, skulle det kunna ske utan att en enda säck konstgödsel importerades till Saltvik. Saltvik har så bra förutsättningar att producera ekologiska livsmedel att det egentligen inte behövs importeras någon mat alls till kommunen. 

Fredrik träffar den ekologiske spannmålsodlaren Mats Häggblom i Germundö för att ta reda på hur svårt det skulle vara förse hela Saltvik med lokalproducerat, ekologiskt spannmål. Svaret är att det inte alls skulle vara svårt, bara konsumenterna är med på tåget.

Så både mat till människor och gödsel till åkrarna går att lösa lokalt, men mat till djuren då? Även här tyder det mesta på att vi egentligen inte behöver tillföra näring utifrån. Jämfört med oss människor är redan djuren på Åland och i Saltvik till mycket stor del axganer som äter lokalt odlad spannmål och vall. Faktum är att de åländska mjölkkorna är betydligt större konsumenter av lokalt odlat spannmål än oss tvåfotade ålänningar. Mats Häggblom odlar dessutom åkerbönor som kan ersätta det importerade proteinfodret. Att helt ersätta det importerade proteinfodret med lokala alternativ skulle bli dyrare, men omöjligt är det inte, så länge konsumenterna är villiga att betala mer för att köpa kött som föds upp helt och hållet på lokalproducerat foder.

Det som slår mig är att det egentligen inte tillförs så mycket närings utifrån i form av foder och gödsel och att det dessutom med relativt enkla medel går att ta tillvara på näringsämnena inom jordbruket genom fler våtmarker, biokolsanläggningar och biogas. Att skapa nästan helt cirkulära flöden inom jordbruket är ingen utopi, utan något vi kommer närmare och närmare att uppnå. Det stora problemet handlar snarare om all importerat mat vi konsumenter äter samt hur den packas, transporteras och säljs, och det faktum att vi producerar så mycket svinn och att vår bioavfall inte tas tillvara på ett bra sätt.

Så vägen framåt är helt enkelt att vi konsumenter i betydligt större grad förlitar oss på lokala råvaror och lokal mat som köps direkt från producenterna eller som vi odlar själva, att vi på något sätt slutar upp att producera så mycket svinn samt att det bioavfall vi producerar tas tillvara på ett bättre sätt. Hur kan vi åstadkomma det här? Det blir temat för min nästa uppgift.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi