FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

 

Fredriks sista uppgift blir att undersöka frågan: tänk om livsmedelssystemet i Saltvik verkligen blev cirkulärt på riktigt? Är det över huvud taget möjligt, vad skulle krävas och hur skulle det gå till?

Det finns många anledningar till att något är omöjligt. Att rita en triangel med fyra hörn är logiskt omöjligt, att konstruera en evighetsmaskin är fysiskt omöjligt att bygga en månraket för två euro är ekonomiskt ogörbart, åtminstone med dagens tekniska och ekonomiska förutsättningar. Att däremot göra Saltvik till Finlands eller kanske till och med världens första näringsneutrala kommun är varken en logisk, fysisk eller ekonomisk omöjlighet.

Som de två första delarna av den här utmaningen visat – och som egentligen alla utmaningar visat – går det alldeles utmärkt att skapa ett i princip helt cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik. De ekologiska livsmedel som produceras i kommunen räcker redan idag till att förse alla i kommunen med mat och genom olika tekniska lösningar, som till exempel biogasanläggningar och våtmarker, går det att se till att näringsämnena hålls kvar i systemet.

Så möjligheten att skapa ett cirkulärt livsmedelssystem finns – frågan är vad som krävs för att invånarna, producenterna, kommunen och resten av samhället i Saltvik ska ta vara på chansen? Vad krävs för att människorna i högre grad ska förlita sig till mat som framställs av lokala producenter eller mat som de själva odlat, jagat eller fiskat? Vad krävs för att eliminera det onödiga matsvinnet? Vad krävs för att någon ska satsa på de tekniska lösningar som gör att näringsämnena stannar i kretsloppet?

Det som krävs är helt enkelt att det uppstår en sorts massrörelse kring matmedborgarskap i Saltvik. Att alla kommunens invånare bidrar till minskad import av näringsämnen genom att köpa mat direkt av lokala producenter, att de faktiskt tar vara på all mat de köper och att de verkligen ser till att näringsämnena i det avfall som uppstår återförs till kretsloppet. Om invånarna i Saltvik går från att vara vanliga konsumenter till att bli matmedborgare skapas det i sin tur förutsättningar att satsa på mer lokal direktförsäljning, lokala biogasverk och annat som kan hjälpa till att sluta kretsloppet.

Saltvikaren Johan Mörn är kanske Ålands mest kända matmedborgare och den som myntade begreppet ”axgan”. Hungry for Saltviks försökskanin Fredrik träffade Johan för att prata om vad en axgan är och vilka idéer och visioner han har för att skapa ett mer cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik.

För att få några inledande svar på hur Saltvik kan komma vidare besökte jag Ålands antagligen mest kända matmedborgare, saltvikaren Johan Mörn, som till och med myntade begreppet “axgan” för några år sedan. Han säger själv att han är en aktiv matmedborgare för att bidra till att hålla Saltvik levande. Nyckeln till att få andra att bli lika engagerade tror han dels hänger samman med att göra det enklare, roligare och mer lönsamt att till exempel handla lokalt, dels genom bättre koordinering på kommunal nivå skapa ekonomiska förutsättningar för en butik i kommunen som säljer enbart lokala matvaror.

En vision han har är att samla en lokal butik med uteslutande lokala råvaror samt en restaurang som även står för ålderdomshemmet, skolans och dagisets bespisning. Svinnet från butiken, som genom modern teknik inte ens behöver personal, kunden användas i köket som lagar mat till restaurangen samt de olika kommunala verksamheterna. Det här skulle göra att alla i kommunen fick sin mat och sina råvaror från samma plats och att inget gick till spillo. Kanske det här skulle vara ett sätt att skapa den gemenskap, de kontaktytor och den stolthet över det lokala som behövs för att ett cirkulärt livsmedelssystem ska kunna uppstå?

Ett svaghet i vårt moderna samhälle – som delvis förklarar varför vi skapat ett livsmedelssystem som varken gynnar producenterna, lokalsamhället, miljön eller vi som äter maten – är att vi vanliga människor tappat kontakten med produktionen av livsmedel. Vi köper sällan direkt från producenter, rätt få av oss har vuxit upp på en bondgård och våra unga jobbar inte längre med att till exempel rensa sockerbetor på sommaren, vilket var vanligt förr. I Sverige finns det kommuner som köper in sig i andelsjordbruk, där det förutom livsmedel även ingår att skol- och dagisbarn får besöka gårdarna. Kanske det kunde vara en modell för Saltvik?

Hungry for Saltviks försökskanin Fredrik träffar Erika Gottberg på Saltviks kommun för att höra hennes tankar om de möjligheter som finns att skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i kommunen.

Jag passade på att besöka Erika Gottberg, byggnads- och miljöinspektör i Saltviks kommun, och glädjande nog är hon positiv till många av de här tankarna. Varför skulle man inte kunna koordinera de kommunala köken med en lokal restaurang och butik med axganvaror, där svinnet togs till vara? Varför skulle inte Saltviks kommun kunna köpa mer direkt från producenter och satsa på fler studiebesök för barn och unga? Varför skulle inte Saltviks kommun kunna gå in för att verkligen bli näringsneutralt?

– Ett sätt skulle vara om Saltviks kommun bestämde sig för att föregå med gott exempel och köra det här på sina egna enheter. Att säga “nu försöker vi maximera det här, punkt slut, kosta vad det kosta vill”. Och ser vart det bär …

Att skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik handlar egentligen om att alla som kan påverka (det vill säga de flesta) vill och vågar göra det. Att alla beslutar sig för att ta vara på de unika möjligheter som finns i Saltvik att skapa ett cirkulärt system. Att alla vågar sätta upp målet att Saltvik ska bli näringsneutralt och sedan ser vad som händer när alla förhoppningsvis drar åt samma håll. Eller som saltvikaren Johanna Dahlgren, krögare på Pub Stallhagen, svarar när jag frågade henne vad som krävs för att skapa den massrörelse som kan leda till ett cirkulärt livsmedelssystem i kommunen.

– Jag tror bara att vi skulle säga det: “tänk att vi kan bli bäst på det här” och så lägga utmaningen på det. Då tror jag att alla skulle säga “nähä, kan vi bli bäst?”. Jag tror inte människor har tänkt den tanken, att vi faktiskt har den här möjligheten

Fredrik träffar Johanna Dahlgren som driver Pub Stallhagen, krogen som är en riktig pionjär i att bidra till ett mer cirkulärt livsmedelssystem på Åland.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Slutet på resan: 90% matmedborgare!

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi