FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Slutet på resan: 90% matmedborgare! 

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

För ganska exakt ett år sedan fick vår försökskanin Fredrik i uppgift att bli matmedborgare. Hur har det gått för honom, vilka nya vanor har han lagt sig till med och hur tänker han kring fortsättningen med sitt matmedborgarskap?

När jag för snart ett år sedan inledde min resa att bli matmedborgare började jag med att ta testet i matmedborgarskap. Resultatet jag fick då var 34 procent, vilket väl var helt okej. När jag för en timme sedan skulle ta testet på nytt, efter snart tolv månader som försökskanin i Hungry for Saltvik-projektet, trodde jag inte att resultatet skulle bli så värst mycket bättre. För det känns inte som att jag ändrar sättet jag lever speciellt mycket.

Därför var det både häftigt och roligt och framför allt överraskande att min poäng stigit till drygt 90 procent – jag blivit en stjärna i matmedborgarskap! När jag jämförde mina svar med när jag tog testet för ett år sedan insåg jag snabbt vad den makalösa förändringen beror på: jag har kontinuerligt under året lagt mig till med nya vanor och nya sätt att tänka. Eftersom de här förändringarna har varit så gradvisa och utvecklats till just vanor, hobbies eller sätt att ta sig an vardagen tänker jag inte ens på dem längre.

För att ta ett exempel: min första utmaning för snart ett år sedan handlade om att ta hand om mitt bioavfall, och frågan om just bioavfall och matsvinn har återkommit i flera av de utmaningar jag tagit mig an. Tack vare det jag lärt mig genom utmaningarna har vi i mitt hushåll övergått från att sortera vårt bioavfall till att kompostera i en bokashi, vilket blivit så självklart att jag inte ens tänker på det längre. Men när jag tänker på att vi faktiskt gjort den här förändringen inser jag hur bra den har varit. Vi tar nu hand om allt vårt bioavfall själva och använder det i våra land. Med tanke på hur illa bioavfallet hanteras på Åland i dag – något jag blev medveten om tack vare utmaningarna – är det här en rätt viktig insats i vardagen.

Att vi komposterar precis allt bioavfall vi skapar i vår bokashi har också hjälpt oss minska vårt matsvinn, utan att varken jag eller min fru riktigt tänker på det. Det råkar sig så att vi kan hålla oss till att tömma bokashin en gång i veckan om vi är försiktiga med att producera bioavfall och inte slänger någon mat. En bokashi gör att du blir mer medveten om vad och hur mycket du slänger och i och med att du själv måste ta hand om avfallet och hitta någonstans att gräva ner det ser du per automatik till att verkligen inte slänga saker i onödan. Eftersom det inte går att lägga mögliga och ruttna saker i en bokashi är vi dessutom betydligt mer noggranna med att saker vi har i vårt kök verkligen aldrig ska bli så dåliga att de ruttnar eller möglar.

Fredrik sammanfattar sitt år som försökskanin

Ytterligare ett exempel: Tack vare allt jag lärt mig om näringsämnen, kretslopp, självförsörjning och att odla sin egen mat har mitt växthus och mina krydd- och grönsaksodlingar blivit en hobby jag aldrig trodde jag skulle börja med. Trots att vi bara är inne i december planerar jag redan vilka tomatfrön jag ska beställa till våren (jag tror det blir Datterino) och hur jag ska lägga upp säsongens odlingar. Jag bryr mig helt plötsligt om hur jorden i mina land mår och längtar verkligen tills jag får skörda mina första tomater i sommar. Jag ser också fram emot att köpa och byta till mig grönsaker av andra lokala odlare – nu när jag vet hur många duktiga odlare det finns på Åland och hur mycket bättre grönsaker som odlats med lite kärlek smakar.

En annan förändring som skett gradvis är att vi köper betydligt mer mat från lokala producenter och äter mer fisk. Vi har i vårt hushåll helt gått över till åländska spannmål, vi äter betydligt mer lokal fisk och tack vare en av utmaningarna fick jag kontakt med en producent som nu levererar lammkött av Ålandsfår till mig en gång i kvartalet, vilket är en av de godaste köttsorter jag någonsin ätit. I synnerhet att äta fisk vi fångar i fjärden precis utanför vårt hus har fått en helt annan innebörd för mig. Innan det här projektet hade jag inte tänkt på att vi de facto tar upp näringsämnen ur havet när vi äter fisk, och fisken smakar betydligt bättre om du känner att du bidrar till ett friskare hav när du äter den.

En annan sak jag lärt mig under året är att det finns något magiskt bra med välplanerade matinköp och menyer. Ett par gånger i år har jag tagit mig tid att göra en färdig meny för en hel månad och åkt till butiken för att handla allt på en gång. Det här leder till att vi äter mer varierat, äter enligt de kostrekommendationer som finns och faktiskt att matkostnaderna sjunker. När vi inte månadshandlar är det betydligt svårare att äta nyttigt, vi tenderar att köpa mer importerad mat och av någon oförklarlig anledning blir månadskostnaden för mat nästan dubbelt så hög om vi handlar utan att planera.
Så min uppmaning är: Gör samma resa och lägg några månader på att lära dig om matmedborgarskap och försök anamma det i din vardag. Det är lättare och leder till fler och större positiva effekter än du kan föreställa dig. När du på allvar vet varför det gör nytta att odla sin egen mat, fråga efter lokal fisk på restaurangen eller hålla sig till lokala livsmedel känns det betydligt mer meningsfullt och roligt att göra det.

Gällande fortsättningen på mitt eget matmedborgarskap tror jag att bollen nu är i rullning och att jag kommer att bli en bättre och bättre matmedborgare utan att jag ens tänker på det. Jag vill bli ännu bättre på att odla min egen mat, bidra till ett renare hav genom att äta ännu mer fisk fisk, stödja det lokala livsmedelssystemet på Åland genom att handla direkt av producenter och göra allt annat som kännetecknar en matmedborgare – inte för att någon utmanar mig att göra det utan för att det är så förbaskat roligt!

Läs om Fredrik’s journey!

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 3

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 2

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik, del 1

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Get in touch with us

doorbell@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi