Med tanke på de speciella tider vi lever i blev min uppgift den här gången att dels undersöka hur det åländska livsmedelssystemet påverkas av coronakrisen, dels ta reda på vad en enskild individ kan göra för att stödja de delar av vårt livsmedelssystem som är i störst behov av hjälp.

Det är lätt att ta ett livsmedelssystem för givet. Att utgå från att butikshyllorna alltid är välfyllda med lokalproducerad mat till rimliga priser, att det alltid finns ett stort utbud av restauranger att välja mellan när vi vill gå ut och äta och att det finns företag som förädlar lokala råvaror. Varför lägga tid och energi på att göra det lokala livsmedelssystemet mer hållbart, motståndskraftigt och bättre på att utnyttja cirkulära flöden när allt redan är ganska bra som det är?

För två, tre månader sedan tänkte säkert många av oss fortfarande så här. Nu har de flesta av oss insett att det finns mycket som vi inte kan ta för givet. Även om det här är en ganska jobbig insikt kan den föra mycket gott med sig. Den kan motivera oss att agera här och nu för att stötta vårt lokala livsmedelssystem mitt i den kris vårt samhälle befinner sig i. Och om insikten inte går förlorad när saker och ting återgår till det normala kan den också göra att vi vidtar de mer långsiktiga åtgärder som behövs för att skapa något nytt som är bättre än det gamla normala.

Jag inledde den här uppgiften med att ringa runt till ett stort antal producenter och olika branschorganisationer för att skapa mig en bild av hur det åländska livsmedelssystemet står pall i krisen och vilka delar som är i behov av stöd. På basen av rundringning engjorde jag en lista på åtgärder alla matmedborgare kan vidta här och nu för att stötta livsmedelssystemet.

Köp take-away genom att gå in på www.aland.com/lunchguiden, använda appen ResQ eller på enskilda restaurangers Facebook- eller webbsidor. Välj helst rätter gjorda på åländska råvaror, som oftast är utmärkta med ett “AX”.

Köp förädlade livsmedel direkt av kaféer och turistföretagare genom Reko på https://www.facebook.com/groups/610732382348635/ eller genom att vända dig till dem direkt.

Var noga med att välja i synnerhet åländsk mjölk i butiken. Köp gärna fettfri mjölk, då kan fettet som blir över användas till att tillverka andra produkter.

Köp åländsk fisk, antingen i butik, i någon av de specialiserade fiskebutikerna eller på Reko. Du kan antingen välja populära och därmed lite dyrare fisk som abborre, sik och gös eller billigare fisk som strömming, mört eller braxen.

Köp finare styckningsdetaljer av lokalt kött, antingen i butik eller direkt av producenterna på till exempel Reko.

Jag försöker själv följa de här råden så gott det går just nu. Under veckan som gått har jag bland annat hämtat köttgryta från Stallhagen gjord på åländsk högrev, ätit finare styckningsdetaljer av åländskt lamm, räddat luncher gjorda på lokala råvaror genom ResQ samt köpt inlagd strömming (mums!) av en turistföretagare som säljer via Reko.

Något jag ändå slogs av är hur bra systemet verkar stå sig och hur de befarade negativa effekterna blivit något mildare än de flesta hade väntat sig. I vår omvärld tvingas bönder hälla ut mjölk som inte går att sälja och avstå från att så grödor för att de är rädda att inte få tag i säsongsarbetare– men på Åland löper det mesta på som vanligt.

Den åländska grönsaks- och fruktodlingen är en viktig del av vårt lokala livsmedelssystem. När jag för några dagar sedan pratade med Tord Sarling, vd för Ålands Trädgårdshall, sade han att 90 procent av deras försäljning sker i butik, och den går bättre än någonsin. Efterfrågan på alla produkter är god och eftersom odlingen är småskalig och därmed inte beroende av importerad arbetskraft påverkas inte heller utbudet. Det fanns en oro för hur försäljningen av olika primörer, som alltid är dyrare i början av säsongen, skulle påverkas. Till exempel köper vanligtvis restaurangerna mycket vårlök. Men inte heller denna oro besannades.

–  Både den tidiga försäljningen av nypotatis och vårlök går enligt plan, säger Tord Sarling.

Att fartygen står stilla, att restauranger är stängda och att verksamheten i många storkök ligger nere har inneburit en lägre efterfrågan på mejeriprodukter, men inte heller här har konsekvenserna blivit så stora s man hade befarat.

– Vi har sett ett tapp i försäljningen, men det har inte varit så stort, säger Joakim Blom, vd på ÅCA.

Jennifer Sundman på Mattas Gårdsmejeri säger att deras kaféverksamhet förstås kan drabbas om resandet till Åland uteblir och att det vanligtvis främst är restauranger som köper deras vitmögelost.

– Men vi lade upp vitmögelosten till försäljning i Reko och det har kommit in massor med beställningar. Nu är jag osäker på hur mycket ost vi faktiskt har kvar.

Köttproducenterna ha det däremot lite tuffare. Människor har köpt köttfärs i butikerna som aldrig förr, men däremot är det svårare att få avsättning för de lite dyrare köttet.

– De finare styckningsdetaljerna som annars gått till restauranger har tappat marknad, säger Sue Holmström, vd för Ålands producentförbund.

Några som däremot har det väldigt tufft just nu är de åländska yrkesfiskarna.

– Den åländska fiskerinäringen är väldigt beroende av export till i synnerhet restauranger i Finland, som nu är stängda, och av den efterfrågan som skapas av turismen. Nu har den viktigaste efterfrågan försvunnit, precis under den tid på året då fångsterna normalt är som allra störst, säger Fredrik Lundberg, verksamhetsledare på Ålands fiskare.

Den del av livsmedelssystemet som drabbats värst är föga förvånande alla restauranger och kaféer som antingen har tvingats stänga eller helt förlita sig till take away samt de turistföretagare som på olika sätt framställer, föräldrar och säljer livsmedel. För varje dag som går just nu blir skadan på den här delen av systemet större och större samt därmed svårare att reparera när vi återgår till det normala.

Så vi kan vara väldigt glada över att större delen av det åländska livsmedelssystemet hittills klarat sig bra genom krisen. Men det finns risker framöver – som till exempel vad som händer med efterfrågan på dyrare livsmedel om den ekonomiska krisen blir djup eller hur höstens äpplen ska skördas utan utan arbetskraft utifrån. Dessutom har enskilda delar av systemet – som krögare, turistföretagare och yrkesfiskare – drabbats extremt hårt.

Ta testet i matmedborgarskap!

Powered by Invenire