Använd fotosyntesen till att betala dina räkningar!

I Landsbygdens folk 11 april 2025 skrev Patricia Wiklund en krönika kring betesmarker och naturbeten. Här kan du läsa texten i sin helhet:

Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna

igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bl.a. ängssvingel,

timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga

kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter - medan de

samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.

Om några veckor är det dags att släppa ut djuren på betena för att börja skördandet

av solsken! Så småningom under eller efter säsongens gång kan du börja casha in

dina solskenseuron (‘solar dollars’) - genom mjölk- och slaktlikvider,

livdjursförsäljning, naturbetesstöd och andra ersättningar. Värdefulla euron på kontot

som värmer lika gott som vårsolen!

Enkelt eller hur? Men vad håller på att hända? Har vi blivit besatta av att skapa

verksamheter som allt mer kopplar loss djuren från gräsmarkerna. Kontaktytorna och

banden blir färre och färre. Vi förlitar oss på cement och element, bygger

komplicerade system med maskiner, automatik och ökad diselanvändning. Ju mer vi

bygger, desto tuffare blir det. De ‘bekväma och kontrollerbara’ systemen verkar

främst resultera i stress, ensamhet, hopplöshet och obegränsad trötthet – och färre

euron i jackfickan. Men skam den som ger sig. Vi bygger vidare och investerar

tyngre. Mer är mer, större är större.

I vinter har jag haft ynnesten att få ta del av fantastiska berättelser av

köttproducenter som byggt upp sina verksamheter med fullskaliga besättningar utan

att äga vare sig byggnader eller jordbruksmark. Man slås av enkelheten av deras

system. De förlitar sig på relationen mellan djur och mark. De driver sina

verksamheter utomhus, betar året runt (färskt på sommaren, bal- och stock grazing

på vintern) och samarbetar med ett stort antal markägare genom att hyra mark eller

erbjuda betestjänster. De använder skogen som skydd på vintern, hyr in sig i någon

byggnad, eller bygger vindskydd med enkla konstruktioner. Dessa exempel har varit

främst svenska, skotska och kanadensiska, men väderförhållanden liknar våra.

Deras sammanhang möjliggör djurhållningssystem där djuren får gå ute, mår bra,

följer ett naturligt beteende och möjliggör en kostnadsstruktur som få kan drömma

om i de tidigare nämnda systemen.

Alla kanske inte har möjlighet att designa sådana helt gräsbaserade system i en

handvändning, men ta en funderare nu när säsongen kickar igång. Hur kan jag på

min gård maximera betesdriften och dra största bästa nytta av solskenseurona där

djuren får göra största delen av jobbet? Kan jag stängsla in ett extra naturbete?

Konvertera en åker till lättillgängligt bete nära ladugården? Samarbeta med en

växtgård och beta en gröngödslingsvall eller fånggröda? Rotera djuren bättre så att

betet får vila och ge mera avkastning under säsongen?

Maxade näringsrika grästuggor som djuret river av med egen tunga är den bästa

valutan att satsa på för en lönsam djurdrift anno 2025. Ha en fantastisk betessäsong

bästa solskenskapitalist!