FREDRIK AGERAR FÖRSÖKSKANIN

Undersök hur näringsämnen påverkar havet
Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Aug 20, 2020

Den här gången blev min uppgift att undersöka vad som händer när näringsämnen läcker ut i havet och vad vi kan göra för att minska läckaget av näringsämnen.
“Hur klarar ni av det”, frågar jag Tony Cederberg, amanuens på Husö Biologiska station. “Hur klarar ni av att ha ett jobb som i princip går ut på att dokumentera och beskriva hur vårt hav förfaller, i synnerhet som ni ju vet att algblomningarna och syrebristen i vårt hav lär fortsätta öka under hela vår livstid, i princip oavsett vad vi gör?”

Husö biologiska station ligger ungefär 600 meter från den stuga min morfar byggde i mitten av 1970-talet vid Ivarskärsfjärdens strand. Jag har tillbringat alla mina somrar sedan jag föddes på stugan i Bergö och för fem år sedan köpte jag den av min morfar. Så det är här jag och min familj numera bor på sommarhalvåret, det är här min son ska tillbringa alla sina somrar och och inte minst är det här jag odlar mina tomater i mitt älskade växthus.

Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station, förklarar hur det kommer sig att vårt vatten mår så dåligt samt vad vi alla kan göra för att minska tillförseln av näringsämnen till våra vattendrag.

Genom året har jag sett hur i synnerhet stranden och havet vid stugan förändrats kraftigt. Siktdjupet blir sämre för varje år som går, algblomningarna blir kraftigare och vassen breder ut sig i en allt snabbare takt. Förr i tiden betydde soliga, varma och vindstilla sommardagar bad och lek i ett klarblått vatten. I dag betyder den här typen av dagar att vår strand fylls av en äcklig algsoppa och giftiga cyanobakterier.

Det är en stor sorg för mig att jag aldrig fick uppleva hur klart och friskt vårt vatten var på 1950-talet. Det är en ännu större sorg att min son aldrig ens får uppleva hur förhållandevis klart och algfritt vattnet var på 1980-talet, när jag var barn. Att han och mina barnbarn antagligen får finna sig i att Ivarskärsfjärden blir en illaluktande, giftig grön soppa så fort solen skiner, temperaturen stiger och vinden avtar.

För att få klarhet i hur vattnet verkligen mår samt hur våra utsläpp av näringsämnen påverkar vårt hav begav jag mig alltså till vår närmaste granne här på Bergö: Husö biologiska station, Åbo Akademis fältstation på Åland. Väl där får jag alla mina farhågor bekräftade i de otaliga mätningar stationen gör år efter år, bland annat i Ivarskärsfjärden. Förekomsten av alger, antalet syrefria bottnar och utredningen av vass ökar år efter år, och det beror i första hand på människans utsläpp av näringsämnen.

Tony Cederberg ger mig ett utskrift som visar halterna av kväve, fosfor och klorofyll i Ivarskärsfjärden mellan 1995 och 2019. Trots alla de förbättringar som skett vad gäller till exempel enskilda avlopp och jordbrukets användning av gödsel fortsätter koncentrationen av fosfor och i synnerhet kväve öka i fjärden. Men den kurva som visar den allra kraftigaste ökningen är den för klorofyll – det vill säga förekomsten av alger.

Tony förklarar på ett mycket bra och pedagogiskt sätt hur vi genom årtiondena låtit näringsämnen rinna ut i våra hav och hur det här gynnat vissa arter, till exempel trådalger. Har berättar hur det redan i juni i år gick att observera algblomning i Ivarskärsfjärden, där cyanobakterierna gör att det är direkt farligt för husdjur och barn att bada i vattnet. Han berättar hur övergödningen leder till syrefria bottnar, grumligt vatten och att vassen breder ut sig längs våra stränder.

Det här var i och för sig väntat. Graferna och siffrorna bekräftar bara det jag med egna ögon sett hända under 40 års tid. Det som är riktigt nedslående är att Tony Cederberg säger att chansen att vi under vår livstid får se någon förbättring är i princip obefintlig, trots att utsläppen minskar. Våra tidigare synder har varit så stora att vi är dömda att bada i ett grönt hav resten av våra liv. även om vi lyckas begränsa utsläppen av näringsämnen genom förbättrade kretslopp.

– Det finns redan så mycket näring i havet att det klarar av att göda sig själv, även om vi helt stoppar vår tillförsel av näring. Eftersom klimatet samtidigt blir varmare betyder det att mängden näringsämnen och algblomningarna ökar ytterligare. Det lär åtminstone ta till år 2100 innan vi kan se någon förbättring. Det bästa vi kan hoppas på är en stabilisering av läget på en ny och för oss människor sämre nivå.

Fredrik träffar Ann Nedergård, projektledare för vattenskydd och hållbarhetsfrågor på Ålands vatten, för att fråga hur utsläpp av näringsämnen påverkar vårt vatten.

Det är därför jag till slut är tvungen att fråga Tony hur han och hans kollegor klarar av att studera ett hav som år efter år oundvikligen blir sämre. Jag tycker det borde vara ungefär som om en läkare bara fick studera hur hans patienter dör i hemska sjukdomar, utan att någonsin kunna bota dem eller knappt ens lindra deras smärta.

Men riktigt så illa är det inte för Tony och hans kollegor. Dels minskar ju faktiskt utsläppen – vilket ger hopp om en förbättring på långt sikt – dels säger han att en viktig poäng med deras forskning är att skapa bra beslutsunderlag samt komma med konkreta förslag på åtgärder som kan leda till att våra vatten får en bättre status, även det först är våra barnbarnsbarn som får skörda frukten av vårt arbete. När jag frågar vad jag kan göra vid min sommarstuga för att hjälpa till räknar han genast upp en mängd saker.

– En bra sak är att äta braxen och mört från Östersjön, som man antingen fiskar själv eller köper. Abborre och gädda går också bra. Sedan kan man fundera på hur man renar sitt avloppsvatten, att man till exempel inte slänger sitt diskvatten eller låter vattnet från bastun rinna ut i havet. Torrdass är också alltid bra att ha på stugor. Sedan kan man tänka på att köpa mer säsongsbaserade och lokalproducerade grönsaker samt minska ner på mängden kött.

Fredrik besöker den här veckan Tage Eriksson på Hammarudda gård, som håller på att anlägga en ny våtmark. Förutom att våtmarken förhindrar att fosforpartiklar rinner ut i Ålands hav blir den en oas för både fåglar och olika groddjur.

Att jag i princip ägnat det senaste halvåret åt att bli bättre på precis de saker som Tony nämner känns jättebra. Tack vare mina försök att bli matmedborgare har jag blivit bättre på att äta fisk fångad i Östersjön, äta efter säsong, köpa lokalproducerat, äta mer växtbaserad mat och ta större hänsyn till att de näringsämnen som finns i mitt avfall faktiskt stannar kvar i kretsloppet. Förutom att vi börjat kompostera vårt matavfall har vi under våren även investerat i ett bättre system för rening av vårt gråvatten samt slutat tvätta oss i vår strandbastu.

Det var inte roligt att se Tony Cederbergs uppåtpekande grafer över kväve, fosfor och klorofyll i “min fjärd”, men å andra sidan fick de mig att i ännu större grad inse nyttan med matmedborgarskap och fungerande näringskretslopp. Mina egna insatser, Hammarudda gårds satsning på våtmarker, tomatodlarnas nya metoder för att ta tillvara alla näringsämnen och alla andra åtgärder jag kommit i kontakt med ökar på ett väldigt påtagligt sätt chanserna att framtida barn får leka i en klarblå fjärd, även på soliga och varma sommardagar. Så i stället för att känna mig uppgiven är jag mer motiverad än någonsin tidigare att fortsätta resan mot att bli matmedborgare!

Hungry for Saltviks försökskanin Fredrik sammanfattar sina tankar kring hur näringsämnen påverkar våra vattendrag. Och så bygger han en enkel bokashikompost.

Fredrik Rosenqvist jobbar som frilansjournalist, föreläsare, copywriter, författare och utredare. Han bor på Åland och har ett starkt engagemang för hållbarhetsfrågor, som han bland annat skriver om på sin hemsida pagronkvist.ax

Läs om Fredrik’s journey!

Minska ditt matsvinn

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

Mat har blivit en slit och släng-produkt

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Undersök hur näringsämnen påverkar havet

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Lär dig mer om gödsling och näringsämnen, del 2

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Lär dig mer om näringsämnen och gödsling del 1

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Bli mer självförsörjande på mat del 2

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Bli mer självförsörjande på mat del 1

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Stöd ditt lokala livsmedelssystem

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Lev som vegan i två veckor

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Ät rekommenderad mängd kött

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Ät rekommenderad mängd mejeriprodukter

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Ät fisk minst två gånger i veckan

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Lev som Axgan

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Separera och återvinn ditt bioavfall

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

34,1 procent matmedborgare

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Fredrik testar matmedborgarskap

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Gratis webbkurs

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi