Upptäck Åland

Teman som har lyfts fram i projektet

Några viktiga och återkommande teman dyker upp när man undersöker lokala exempel på effektiverat näringskretslopp och matmedborgarskap. Teman är relaterade till värdeekonomin, helhetsförståelsen, kraften i litenheten, den intellektuella äganderätten till livsmedelssystemet, modet att ta sig an nytt och det faktum att det redan finns ett överflöd av färdiga lösningar. Vi upplever att dessa är viktiga element då man skapar ett hållbart livsmedelssystem.

 

Värdeekonomin

Det moderna livsmedelssystemet har gjort användningen av näringsämnen särskilt lätt och billigt för oss matkonsumenter. Samtidigt betyder det också att vi har fjärmat oss från vad matproduktion verkligen kräver. Det är för lätt att orsaka matsvinn och samtidigt klaga på matens dyra pris om man inte förstår dess värde –  hur mycket arbete och andra insatser matproduktionen kräver. Börjar vi uppskatta näringsämnen först när det uppstår en brist på dem?

Vi borde kunna övergå till värdeekonomi, det vill säga till att bättre kunna identifiera värdet förknippat med livsmedelssystemet och kunna se till att det inte går förlorat utan bevaras. Den här typen av värdeekonomi kallas också cirkulär ekonomi. De grundläggande principerna för värdeekonomi – eller cirkulär ekonomi – är enkla:

  • Allt som har tillverkats hålls kvar i kretsloppet så länge och så effektivt som möjligt
  • Allt nytt produceras så smart som möjligt
  • Att behålla och öka värdet är ekonomiskt lönsamt

Se exempel här!

Helhetsvision och delning

Livsmedelssystemet involverar många olika aktörer: odlare, förädlare, handel, offentliga och privata livsmedelstjänster och naturligtvis matkonsumenter. Ur värdeekonomins synvinkel är också användningen av biprodukter och bearbetningen av biologiskt nedbrytbart avfall samt produktionen av förnybar energi avgörande. Producenterna av insatsvaror såsom foder icke att förglömma.

Helheten är större än summan av delarna. Inget av livsmedelssystemets delar kan fungera ensamt eller isolerat från de andra  ̶  livsmedelssystemet existerar endast som en helhet. När man utvecklar livsmedelssystemet lönar det sig därför att försöka hitta fler samarbetsmöjligheter mellan de olika delarna. Det är nödvändigt att dela kunskap, expertis och resurser. Det som behövs är systemtänkande, förståelse för ömsesidigt beroende och ett holistiskt grepp.

Se exempel här!

Kraften i litenhet

Man tror ofta att saker och ting kan göras mer effektivt genom att koncentrera och öka volymen och dra fördel av stordrift. Småskaligheten har dock sina egna fördelar, som till exempel kan relateras till flexibilitet, mångfald, individualitet och resursvisdom.

Kanske vi ibland borde stanna upp för att tänka på vad effektivitet egentligen är. Är det verkligen effektivt att fokusera på att sänka enhetskostnaderna om nackdelen med att låsa sig till en viss storskalig process eller ett sätt att arbeta är att man förlorar mångfalden i naturen, maten och verksamheten eller enbart producerar massa?

Se exempel här!

Intellektuellt ägande

Många av oss har fjärmat oss mentalt från livsmedelssystemet. Vi upplever att vi själva inte har så stor stor roll i eller inflytande på livsmedelssystemet – någon annan någon annanstans fattar besluten för oss. Effekten av ens egna handlingar och val är inte lätt att se om man inte förstår hela livsmedelssystemet och inte känner sig som en del av det. Faktum är dock att till exempel lokaliteten i livsmedelssystemet inte kan skapas av någon annan än oss själva. Även mycket annat är möjligt om vi övergår till att ta livsmedelssystemet i egna händer. Lösningen är att identifiera sin egen potential och också att känna sitt eget ansvar.

Vad vi behöver är mer aktivt matmedborgarskap på alla plan  ̶  som matkonsumenter, producenter, tillverkare och säljare. Alla som aktivt arbetar för att forma livsmedelssystemet till det bättre och uppmuntrar andra att göra detsamma kan kalla sig aktiva matmedborgare.

Se exempel här!

Modet att prova på nytt

Det är lätt att fastna i gamla hjulspår. Vi tycker att det är bäst, lättast och säkrast att göra som vi har gjort tidigare  ̶  förändringar upplevs ofta som riskabla, eller åtminstone besvärliga och krångliga. Eller kanske tänker vi inte alls utan bara går på autopilot och följer bekanta stigar. Förändring sker inte av sig självt.

Ett nytt verksamhetssätt kräver mod, entusiasm och vilja. Flexibilitet, vilja att experimentera och att tillåta misslyckanden behövs likaså. Att närma sig saker från en ovanlig synvinkel eller tänka utanför ramarna är också viktigt. Dessa är egenskaper som är värda att utveckla, eftersom vi kommer att gå miste om många möjligheter om vi håller oss till det som alltid har varit tidigare.

Se exempel här!

Sätten är många

Under projektet och genom att diskutera med de åländska aktörerna inom livsmedelssystemet har det blivit klart att många olika praktiska medel för näringsutvinning och återvinning – små som stora – och för att förändra livsmedelssystemet, redan existerar och tillämpas. Krutet måste inte alltid uppfinnas på nytt.

Se exempel här!

Värdeekonomin

Flexens

Anna Häger, expert hos Flexens, som utvecklar förnybara energilösningar, påpekar att vi först bör minska mängden bioavfall som genereras, och först efter det planera hur det bäst kan bearbetas och utnyttjas. Enligt Anna slänger vi alldeles för mycket mat eftersom vi inte värdesätter den tillräckligt.

Bärkraft.ax

Karin Rosenberg-Brunila, hållbarhetslots hos Bärkraft.ax, talar om behovet av att öka medvetenheten om hur mycket resurser som behövs för att producera mat. Karin påpekar att vi vanliga matkonsumenter i dagsläget behöver anstränga oss väldigt lite för att få vår mat, vilket tenderar att undergräva matens värde.

Saltvik kommun

Erika Gottberg, byggnads- och miljöinspektör för Saltviks kommun, konstaterar hur fantastiskt det är att upptäcka att så mycket produceras lokalt att Saltvik faktiskt helt och hållet kunde försörja sig på sitt eget livsmedelssystem. Erika efterfrågar mer kontakt mellan matkonsumenterna och primärproduktionen och undrar om kommunen till exempel kunde vara involverad i ett lokalt livsmedelsproduktionskooperativ.

Mats Häggblom

Mats Häggblom, ekologisk odlare, beräknar att det i Saltviks kommun skulle vara fullt möjligt att livnära sig på närproducerade spannmålsprodukter. Det mervärde som produceras på detta sätt skulle stanna kvar i det lokala livsmedelssystemet. Han betonar att valet i slutändan är matkonsumentens.

Annelund Gård

Annette Häger-Ahlström på Annelunds gård, påpekar att matodling i sig hjälper till att förstå hur mycket arbete och andra resurser som krävs för att producera mat. Annette konstaterar dessutom att odlingen av mat inte enbart leder till ökat värdesättande av maten utan också en känsla av lycka och av att ha åstadkommit något.

Helhetsvision och delning

Orkla

Orklas potatisbearbetningsanläggning och den lokala mjölkgården Haga Kungsgård har inlett ett samarbete mellan fabrikens biogasanläggning och gården, genom återvinning av kogödsel och rötning från biogasprocessen. Christer Söderström, fabrikschef på Orkla och Kristoffer Lundberg på Haga Kungsgård konstaterar att samarbetet gynnar bägge parter och samtidigt innebär att näringsämnena förblir i omlopp i sitt eget område.

Haga Kungsgård

Orklas potatisbearbetningsanläggning och den lokala mjölkgården Haga Kungsgård har inlett ett samarbete mellan fabrikens biogasanläggning och gården, genom återvinning av kogödsel och rötning från biogasprocessen. Christer Söderström, fabrikschef på Orkla och Kristoffer Lundberg på Haga Kungsgård konstaterar att samarbetet gynnar bägge parter och samtidigt innebär att näringsämnena förblir i omlopp i sitt eget område.

Pub Stallhagen

Restaurangägaren Johanna Dahlgren berättar att man på Pub Stallhagen bearbetar bioavfallet genom Bokashikompostering. Slutprodukten från Stallhagens Bokashi använder Sven och Lotta Sjölund på sin lokal ekologiska gårds åkrar. Båda parter tycker att samarbetet är fungerande och nyttigt – och näringsämnena stannar kvar i omlopp i sitt eget livsmedelssystem.

Svinryggens Deponi

Jesper Svanfelt, VD för Svinryggens Deponi, anser att ett slutet, självförsörjande livsmedelssystem – i vilket avfallshantering och produktion av förnybar energi utgör viktiga delar – är fullt möjligt. Någon måste bara vara den första och visa att det fungerar. Därefter kan man ta itu med att hantera praktiska utmaningar, såsom det för närvarande saknade distributionsnätet för biobränslen.

Mattas gårdsmejeri

Jennifer Sundman på Mattas gårdsmejeri berättar att vasslen från det lilla mejeriet levereras till den närliggande grisgården Nygårds skogsgrisar. Henrik och Ann Sundberg från Bolstaholms gård berättar å sin sida att gårdens kogödsel används som gödselmedel inte bara på deras egna utan också på granngårdens åkrar.

Kraften i litenhet

Saltvik kommun

Skolor, daghem och äldreboenden i Saltviks kommun, med mindre än 2 000 invånare, har fem fristående matlagningskök, istället för att kommunens matservice bara skulle ha ett centralkök. Peter Holm, utbildningschef i Saltviks kommun, påpekar att kommunen har fattat ett politiskt beslut att satsa på det lokala och att andra än ekonomiska faktorer har påverkat beslutet. Peter lyfter också fram det starka livsmedelsutbildningsperspektiv som modellen erbjuder. Kökspersonalens arbetsnöjdhet påverkas i sin tur av att de har ganska stor frihet att planera sina egna inköp och menyer.

Bolstaholms gård

Bolstaholm gård föder upp Charolais nötkreatur som upprätthåller den biologiska mångfalden och ett öppet landskap, där de betar på 52 hektar naturbetesmarker. Köttet säljs till konsumenterna direkt från gården. Henrik och Ann Sundberg menar att även en relativt liten gård kan drivas lönsamt genom att öka graden av förädling och direktförsäljning. Småskaligheten möjliggör fokusering på djuens och naturens välmående, och betande kor är en viktig del av naturens näringscykel i dess eget kretslopp.

Mattas Gårdsmejeri

Mattas Gårdsmejeri är småskaligt, eftersom gården i genomsnitt endast har fem mjölkkor, plus kalvar och ungdjur. Bland dem finns flera kor av finländsk lantras. Småskaligheten gör det lättare för djuren att röra sig fritt året om. Entreprenören Jennifer Sundman berättar också att det därmed är lättare att fokusera på kvalitetskontrollen, vilket gör det säkrare att använda opastöriserad mjölk som råvara för produkterna – vilket i sin tur minskar energiförbrukningen under produktionsprocessen.

Svinryggens Deponi

Svinryggens Deponi planerar en ny biogasanläggning för Åland. VD Jesper Svanfelt menar att fördelen med en liten biogasanläggning till exempel kan vara att det är lättare att få in renare bioavfallsströmmar utan plast och andra fraktioner som inte ingår i biogasprocessen, och då orsakar de inte problem i slutprodukten. Jesper anser att ett decentraliserat biogasnät i mindre skala är fullt möjligt, så länge man för slutprodukterna – biogas och rötning – kan planera och implementera applikationer och distribution.

ÅCA

Ålands Centralandelslags mejeri ÅCA är mycket litet jämfört med stora mejerier. VD Joakim Blom berättar att en av fördelarna med litenhet har att göra med svinnet; eftersom processen rent konkret är så kort, skapas väldigt lite svinn.

Intellektuellt ägande

Pub Stallhagen

Johanna Dahlgren hos Pub Stallhagen säger att hon använder så mycket lokala ingredienser som möjligt i restaurangens kök för att hon vill stärka det lokala livsmedelssystemet och hon vill också att de ekonomiska fördelarna ska stanna kvar i hennes område. Hon ger matkonsumenterna ett tips ur restauratörsperspektivet: be kontinuerligt restaurangen om mat gjord på lokala råvaror och vägra att äta något annat.

Axgan Johan Mörn

Axganaktivisten och den passionerade förespråkaren för åländsk mat, Johan Mörn, befarar att livsmedelssystemets lokalitet riskerar att försvinna om vi inte själva upprätthåller det. Han konstaterar också att lokala alternativ ibland är svåra att hitta i affärernas stora urval. Han föreställer sig också olika möjligheter att stärka det lokala livsmedelssystemet ur matkonsumenternas perspektiv, till exempel lokala ”kylaffärer” och byrestauranger och -butiker som etableras i samband med skolor eller äldreboenden.

Saltvik kommun

Peter Holm, utbildningschef på Saltviks kommun, säger att Saltviks kommuns livsmedelstjänster vill köpa lokala råvaror och produkter, även om de är något dyrare. Lokaliteten gör det också möjligt för kockarna att flexibelt och självständigt bestämma sig för att använda lokala ingredienserna under varje säsong.

Ålands Producentförbund

Sue Holmström, VD för Ålands Producentförbund, menar att det behövs en ansenlig mängd externa insatsvaror i livsmedelssystemet: till exempel bränsle, reservdelar till maskiner, gödselmedel och foder. Det höga beroendet av importerade insatsvaror gör livsmedelssystemet mer sårbart – vilket COVID 19-pandemin synliggjorde. Hon anser att det på Åland skulle vara fullt möjligt att öka självförsörjningen, åtminstone vad gäller foder.

Modet att prova på nytt

Jussi Knaapi

Jordkvalitetsforskaren och odlaren Jussi Knaapi berättar att fungerande biologiska processer är a och o för jordmånens välbefinnande och produktivitet, men att det trots det fortfarande ofta anses vara enklare att tillgripa traditionell kemi, det vill säga att tillsätta jorden gödselmedel. Jussi menar att man för jordmånens långsiktiga välbefinnande borde våga avvika från den nuvarande normen som skapas genom kemisk gödsling och jordbearbetning och istället börja stärka jordens naturliga biologiska processer.

Pub Stallhagen

Pub Stallhagens Johanna Dahlgren menar att vi väldigt enkelt agerar som vi alltid har varit vana vid att agera. Hon noterar att man för att åstadkomma förändringar behöver öka medvetenheten och presentera exempel på att ett lokalt cirkulärt livsmedelssystem är genomförbart och inte nödvändigtvis svårt.

Husö biologiska station

Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station vid Åbo Akademi, anser att man för att reducera livsmedelsproduktionens vattenpåverkan borde förändra strukturer och verksamhetsmodeller, snarare än att fokusera på att hitta enkla och snabba lösningar för att kamouflera större problem. Tony nämner att till exempel gipsbehandlingen av åkrar är ett enkelt och effektivt sätt att minska näringsbelastningen från åkrar, men att det inte kan vara en långsiktig lösning för att förbättra vattendragens tillstånd.

ÅCA

Joakim Blom, VD för Ålands Centralandelslags mejeri ÅCA, tycker att det vore vettigt att kunna sälja ”linjebyteyoghurt” – en yoghurt med blandad smak som uppstår mellan produktionslinjer – istället för att den som nu går till fabrikens biogasanläggning. Här blir emellertid märkningen ett hinder, eftersom innehållet i linjebyteyoghurten varierar, till skillnad från den egentliga yoghurten med bara en smak. Kunde märkningen vara flexibel?

Annelund gård

Annette Häger-Ahlström berättar att hon har odlat i 50 år men först nyligen lärt känna begreppet permakultur. Hon har prövat på det och tyckt att det fungerar. Annette betonar verkligen vikten av att inte blint hålla fast vid metoder baserade på lång erfarenhet – man kan alltid lära sig något nytt och utvecklas.

Bolstaholms Gård

Boskapen på gården Bolstaholm betar på naturbetesmarker. Henrik och Ann Sundberg förklarar att kreaturen på detta sätt upprätthåller den biologiska mångfalden och ett öppet landskap samtidigt som de får bete sig på sitt artspecifika sätt. Fördelarna är många. Ann och Henrik konstaterar att det trots detta tillämpas alldeles för lite i den nuvarande formen av boskapsuppfödning, eftersom det ofta upplevs som krångligt.

Föreningen Ålandsfåret

Maija Häggblom, ordförande i Föreningen Ålandsfåret, förklarar hur mångsidig och härdig den åländska fårrasen är. Allt från fåret kan användas, eftersom både dess ull och kött håller mycket hög kvalitet och även hornen kan användas. Som en blygsam och bra foderanvändare är den också väl lämpad för att sköta naturbetesmarker. Rasen är på grund av sin livliga och nyfikna natur kanske lite mer arbetsam än många andra raser. Den är också något mindre i storlek än många andra raser och passar därför inte heller lika bra slakteriernas standarder. Faktum är att denna inhemska ras idag är underutnyttjad eftersom den inte alltid platsar inom ramen för det nuvarande livsmedelssystemet.

Sätten är många!

Mickelsö handelsträdgård

Mickelsö handelsträdgård har byggt ett eget litet slutet system för återvinning av näringsämnen från bevattningsvatten.

Hammarudda gård

Hammarudda gård har konstruerat våtmarker invid havet för att förhindra utsläppet av näringsämnen i Östersjön.

Brändö Lax

Hos Brändö Lax främjas näringsämnenas kretslopp genom att fisken matas med s.k Östersjöfoder och genom att förflytta odlingen till ytterskärgården.

Sven & Lottas ekologiska grönsaker

Sven och Lotta Sjölund använder i sin ekologiska grönsaksodling många olika sätt att förbättra näringscykeln, till exempel kvävefixeringsanläggningar, vinterväxtlighet och lokalt producerad kompostgödsel.

Kantarellen

I supermarket Kantarellen förvandlas produkter som håller på att bli gamla om möjligt till produkter i servicedisken eller också försöker man påskynda deras försäljning med hjälp av kampanjer. Produkter doneras också till Matbankens matdistribution.

Get in touch with us

doorbell@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi