MATMEDBORGARSKAP

Vad är en matmedborgare?

Du behöver inte uppskatta god mat, tycka om att vara i köket eller ens veta vad det är för skillnad mellan en kålrot och rotselleri för att kvalificera dig som en matmedborgare. Eftersom vi alla äter är vi alla matmedborgare, vare sig vi vill eller inte. Däremot kan det hända att du inte är en speciellt aktiv matmedborgare.

Feb 27, 2020

Aktivt matmedborgarskap handlar om vilken inställning du har till ditt ätande och till det livsmedelssystem som producerar maten du konsumerar. Du kan antingen vara en passiv konsument som accepterar allt som det är i dag, eller så kan du på olika sätt påverka vilken mat som finns tillgänglig, sättet den produceras på och hur den transporteras.

Vi tror att aktiva matmedborgare är en förutsättning för att skapa bra livsmedelssystem. Vi skulle till och med vilja sträcka oss så långt som att alla har ett ansvar att använda sitt matmedborgarskap för att bidra till mer livskraftiga och bättre lokala livsmedelssystem. Utan aktiva matmedborgare tror vi nämligen inte att bra livsmedelssystem kan existera. Och att skapa bra livsmedelssystem handlar enligt oss om ren och skär överlevnad.

Som enskild individ kan det verka hopplöst att försöka påverka vårt moderna livsmedelssystem (om du är nyfiken på vad vi menar med livsmedelssystem kan du läsa mer om här). Vad kan en enskild människa göra åt de problem som vårt livsmedelssystem skapar – som till exempel stora mängder matsvinn, en omfattande användning av plast inom livsmedelsindustrin eller långa transporter?

Att påverka det globala livsmedelssystemet är svårt eftersom varje enskild människas påverkan är så liten. Men om du väljer att påverka livsmedelssystemet på en lokal nivå är det lättare att se att det du gör verkligen förändrar världen omkring dig.

Det första du kan göra som en aktiv matmedborgare är att reflektera över vad du väljer att äta. Genom att aktivt välja vilken sorts mat du lägger dina pengar på kan du utöva påverkan på livsmedelssystemet. Om du dessutom delar med dig av de val du gör, både i det verkliga livet och online, påverkar du livsmedelssystemet ytterligare.

Det andra du kan göra är att agera. Att agera kan i det här fallet handla om en vanlig människa som minskar sitt matavfall och sopsorterar, om en jordbrukare som ökar den biologiska mångfalden genom att anlägga naturbeten eller en krögare som serverar rätter gjorda på lokala, ekologiska råvaror i säsong i stället för att importera livsmedel.

Det tredje sättet att praktisera aktivt matmedborgarskap på är genom att skapa bra förutsättningar för andra bidra på ett positivt sätt till livsmedelssystemet. En detaljhandlare kan till exempel lyfta fram lokala livsmedel i sin butik och ett företagare som hanterar bioavfall kan producera naturgödsel åt närliggande jordbrukare, som därmed kan minska sin användning av konstgödsel.

Det fjärde och sista sättet att göra skillnad som matmedborgare är att engagera sig i utformningen av livsmedelssystemet och försöka påverka andra att också bli aktiva matmedborgare. En vanlig konsument kan bli medlem i ett andelsjordbruk, en politiker eller annan beslutsfattare kan hänsyn till näringskretsloppet när hen fattar sina beslut och en journalist kan välja att skriva om frågor som berör livsmedelssystemet.

Vi är alla matmedborgare, men än så länge är det ganska få av oss som utnyttjar vårt matmedborgarskap på det sätt vi skulle kunna göra.

Vad är en matmedborgare?

Du behöver inte uppskatta god mat, tycka om att vara i köket eller ens veta vad det är för skillnad mellan en kålrot och rotselleri för att kvalificera dig som en matmedborgare. Eftersom vi alla äter är vi alla matmedborgare, vare sig vi vill eller inte. Däremot kan det hända att du inte är en speciellt aktiv matmedborgare.

Vad är ett näringskretslopp?

Tillgång till kväve och fosfor är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden. Utan de här två näringsämnena klarar sig varken människor, djur eller växter. I ett normaltillstånd, det vill säga där människan inte rubbat ekosystemet, återanvänder naturen hela tiden de här näringsämnena. Näringskretsloppet är naturens egen cirkulära ekonomi – ett slutet system där alla näringsämnen alltid hamnar där de behövs och där allt alltid återanvänds.

Vad är ett livsmedelssystem?

Ett livsmedels- eller matsystem består av alla de tjänster, aktörer, institutioner, regler och så vidare som behövs för att vi ska få mat på bordet och som på olika sätt påverkar det vi äter. Systemet utgörs därmed av allt från jordbrukare till grossister, restauranger, den jordbrukspolitik som förs, de som transporterar maten och matbloggare.

Ta testet i matmedborgarskap!

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Ab

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi