CIRKULATION AV NÄRINGSÄMNEN

Vad är ett näringskretslopp?

Tillgång till kväve och fosfor är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden. Utan de här två näringsämnena klarar sig varken människor, djur eller växter. I ett normaltillstånd, det vill säga där människan inte rubbat ekosystemet, återanvänder naturen hela tiden de här näringsämnena. Näringskretsloppet är naturens egen cirkulära ekonomi – ett slutet system där alla näringsämnen alltid hamnar där de behövs och där allt alltid återanvänds.

Feb 19, 2020

I sin enklaste form fungerar näringskretsloppet i ett ekosystem ungefär på följande sätt. Kväve och fosfor finns lagrade i jordmånen. Genom sina rötter tar träd och andra växter upp näringsämnena, vilket gör att de kan växa. När träd och växter sedan dör eller fäller sina löv faller även näringsämnena tillbaka till marken i form av organiskt material. Det organiska materialet förmultnar, ny jord skapas och näringsämnena återförs till den jordmån de kom från.

Sättet vi idag producerar mat och tar hand om vårt bioavfall på har tyvärr rubbat det här normalläget i vårt ekosystem. I stället för ett naturligt, slutet kretslopp där alla näringsämnen alltid återvänds har vi skapat ett linjärt system som leder till att vår jordmån utarmas, att våra hav blir övergödda samt att stora mängder växthusgaser tillåts påskynda klimatförändringen.

När vi skördar olika former av grödor för vi bort kväve och fosfor från marken. För att jorden ska fortsätta producera grödor måste vi på något sätt återföra de näringsämnen som vi tar bort. Det här kan vi göra genom att antingen tillföra konstgödsel (mineraliskt gödsel) eller naturgödsel (organiskt gödsel), det vill säga kompost, rötrester från biogasproduktion, dynga, slam från reningsverk och så vidare.

Både konstgödsel och naturgödsel innebär att kväve och fosfor återförs till jordmånen och att vi åtminstone för tillfället kan få nya skördar, men där slutar likheterna. Att tillverka konstgödsel kräver till exempel stora mängder energi, medan tillverkningen av naturgödsel gör att vi kan producera energi i form av biogas. Konstgödsel tillverkas av ändliga resurser som utvinns ur gruvor, medan naturgödsel är en förnybar resurs som utvinns ur avfall.

En annan viktig skillnad mellan konstgödsel och naturgödsel är att de påverkar vår jordmån på väldigt olika sätt. Mängden näringsämnen i jordmånen är nämligen inte allt, utan det måste även finnas tillräckligt mycket organiskt material på våra åkrar för att kretsloppet ska fungera och för att de ska fortsätta producera grödor.

Eftersom det organiska materialet i huvudsak kommer från förmultnade växter innehåller det alla de essentiella näringsämnen som grödorna behöver för att frodas. Organiskt material fungerar därmed som en naturlig form av lagring för växtnäring, där näringen dessutom lagras i en form som genast kan tas upp av grödorna. Rätt mängd och tillräckligt bra organiskt material på våra åkrar ser till att näringsämnena binds i marken och därmed inte läcker ut i havet. Organiskt material fungerar även som en kolsänka, det vill säga det binder koldioxid så det inte letar sig upp i atmosfären.

När vi återför näringsämnen till våra åkrar i form av naturgödsel återför vi även organiskt material, vilket alltså för med sig en rad fördelar. Om vi istället använder konstgödsel återför vi inget organiskt material, vilket innebär att jorden eroderas, att det sker ett läckage av näringsämnen till våra vattendrag, att vi tillför näringsämnen som utvinns ur berggrunden in i systemet samt att jorden blir sämre på att binda växthusgaser, vilket förvärrar klimatförändringen.

Eftersom användningen av konstgödsel leder till en gradvis försämring av jordmånens kvalitet är inte det här sättet att producera mat hållbart. Tvärtom är bedömningen att vår jordmån har mellan 60 och 100 skördar kvar i sig om vi fortsätter att använda konstgödsel istället för biogödsel. Det här är en grov uppskattning och jordmånens kvalitet beror även på en mängd andra faktorer, som växtföljd och om den är täckt av bröder vintertid, men om vi inte återställer det naturliga näringskretsloppet tyder mycket på att vi inom loppet av några generationer inte längre kan producera mat på våra marker.

Hur kan vi då skapa ett näringskretslopp som liknar naturens eget och på samma gång fortsätta producera mat till jordens 7,5 miljarder människor? När vi producerar, transporterar och äter det vi odlar (alternativt äter djur som i sin tur ätit det vi odlar) uppstår det längs hela kedjan olika typer av avfall som innehåller näringsämnen. Avfallet består av allt från vår egen avföring och våra matrester till det bioavfall som uppstår i jordbruket, när livsmedel förädlas eller i detaljhandeln.

Det ideala skulle vara om vi kunde samla in, behandla och återföra allt bioavfall (och därmed alla näringsämnen) tillbaka till jorden i form av naturgödsel. Då skulle vi återskapa det naturliga näringskretsloppet. Vi skulle då få en välmående jordmån som kan fortsätta producera mat på obestämd tid, binda en större mängd koldioxid, minska övergödningen i våra hav och dessutom hitta ett bra användningsområde för de stora mängder avfall vi producerar.

Vad är ett livsmedelssystem?

Ett livsmedels- eller matsystem består av alla de tjänster, aktörer, institutioner, regler och så vidare som behövs för att vi ska få mat på bordet och som på olika sätt påverkar det vi äter. Systemet utgörs därmed av allt från jordbrukare till grossister, restauranger, den jordbrukspolitik som förs, de som transporterar maten och matbloggare.

Vad är en matmedborgare?

Du behöver inte uppskatta god mat, tycka om att vara i köket eller ens veta vad det är för skillnad mellan en kålrot och rotselleri för att kvalificera dig som en matmedborgare. Eftersom vi alla äter är vi alla matmedborgare, vare sig vi vill eller inte. Däremot kan det hända att du inte är en speciellt aktiv matmedborgare.

Vad är ett näringskretslopp?

Tillgång till kväve och fosfor är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden. Utan de här två näringsämnena klarar sig varken människor, djur eller växter. I ett normaltillstånd, det vill säga där människan inte rubbat ekosystemet, återanvänder naturen hela tiden de här näringsämnena. Näringskretsloppet är naturens egen cirkulära ekonomi – ett slutet system där alla näringsämnen alltid hamnar där de behövs och där allt alltid återanvänds.

Välmående livsmedelssystem

Varför behöver vi förändring?

Vad är ett välmående livsmedelssystem?

Om Projektet

Varför Åland?

Lyssna på podcasten

Projektkontakt

Patricia Wiklund

patricia.wiklund@invenire.fi

+358 40 8228 848

Powered by Invenire

Hungry for Saltvik drivs av Invenire Market Intelligence Oy Ab. Projektet finansieras till största del av Miljöministeriet (program för främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd) med Orkla Confectionery & Snacks Finland som medfinansiär. 

Vårt mål på Invenire är att få fart på livskraftiga livsmedelssystem – system som, både tack vare sin utformning och struktur, kan ha positiva effekter, skapa nya möjligheter och få både människor, företag och samhällen att blomstra.

doorbell@invenire.fi | www.invenire.fi