365 dagar i året får de boende på Sunnanberg i Saltvik äta både lunch och middag som tillagats på plats. Den ansvariga kocken på vårdhemmet, Ann-Marie Dahlblom, säger att alla i köket lägger ner mycket arbete på att de äldre ska få i sig tillräckligt med näring, både genom att maten berikas och förstås genom att den tillagas på ett sätt som faller de boende i smaken.

I stället för att ha ett stort centralkök eller ta mat från en annan kommun har Saltvik ett eget kök för varje dagis, skola och äldreboende i kommunen.
– Barnen på dagis, eleverna i skolan och klienterna på äldreboendet ska känna att de får rejäl mat som är tillagad med omsorg och kärlek, säger Peter Holm, utbildningschef i Saltvik.

Vad händer om man under ett års tid utmanar en vanlig ålänning att bli matmedborgare? Börjar han tänka, äta och agera på ett sätt som verkligen bidrar till att skapa ett mer cirkulärt och hållbart lokalt livsmedelssystem?

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Vad krävs för att på allvar skapa ett cirkulärt livsmedelssystem i Saltvik? Finns det ett sätt att ta tillvara alla näringsämnen? Hur kan vi kunna öka tillgången till lokal mat? Vad krävs för att en stor del av de som bor i Saltvik blir aktiva matmedborgare?

Hur stort problem är egentligen vårt matsvinn? Var uppstår matsvinnet? Vad beror det på att vi slänger så mycket mat, och vad kan vi göra åt det?

I och med att våra livsmedel smakar allt mindre, hela tiden blir billigare och säljs i stora travar av företag som i grunden är ointresserade av mat – är det då så konstigt att vi tar dåligt hand om maten? Det frågar sig journalisten och författaren Ann-Helen Meyer von Bremen, som ser en tydlig koppling mellan hur vårt livsmedelssystem ser ut och de stora mängder matsvinn vi producerar.

Vad händer när kväve, fosfor och andra näringsämnen läcker ut i våra vattendrag? Vad beror den ökande mängden algblomningar på och hur hänger den samman med näringskretsloppet? Vad kan vi göra för att sluta kretsloppet i vår livsmedelsproduktion och därmed minska belastningen på Östersjön?

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, hur ser användningen av gödsel ut på Åland och vilka för- och nackdelar finns det med olika typer av gödsel?

Vilka näringsämnen behöver våra grödor för att växa, vilka olika sätt finns det för att tillföra näringsämnen till vår jordmån och vilka är för- och nackdelarna med olika typer av gödsel?

Är det möjligt för olika regioner och länder att bli självförsörjande på mat? Vilka för- och nackdelar finns det med en hög grad av nationell eller regional självförsörjning? Hur skulle Åland kunna bli mer självförsörjande på mat?

Vad krävs det i form av kunskap, arbetsinsats och resurser för att bli mer självförsörjande på mat? Hur förändras du som individ av att odla mer mat själv och hur påverkas livsmedelssystemet om fler av oss blir mer självförsörjande?

Hur påverkas det lokala livsmedelssystemet av coronakrisen och att restauranger både på land och till havs, kaféer och olika storkök håller stängt? Hur påverkas systemet av att evenemang ställs in och att turisterna kanske helt eller delvis uteblir? Och framförallt, vad kan en enskild matmedborgare göra för att hjälpa till?

Hur svårt är det att leva som vegan, vilka lokala vegetabiliska proteinkällor finns det och hur påverkar valet av vegetabiliska proteinkällor näringskretsloppet och vårt livsmedelssystem?

Hur mycket kött bör man maximalt äta per vecka, spelar det någon roll vilken typ av kött man äter och hur påverkar valet av kött näringskretsloppet och det lokala livsmedelssystemet?

Hur mycket och vilka mejeriprodukter ska man äta? Hur påverkar valet av mejeriprodukter det lokala livsmedelssystemet? Är det alltid bättre för miljön att byta ut mejeriprodukter mot växtbaserade alternativ?

Du behöver inte uppskatta god mat, tycka om att vara i köket eller ens veta vad det är för skillnad mellan en kålrot och rotselleri för att kvalificera dig som en matmedborgare. Eftersom vi alla äter är vi alla matmedborgare, vare sig vi vill eller inte. Däremot kan det hända att du inte är en speciellt aktiv matmedborgare.

Ett livsmedels- eller matsystem består av alla de tjänster, aktörer, institutioner, regler och så vidare som behövs för att vi ska få mat på bordet och som på olika sätt påverkar det vi äter. Systemet utgörs därmed av allt från jordbrukare till grossister, restauranger, den jordbrukspolitik som förs, de som transporterar maten och matbloggare.

Varför är det viktigt att äta fisk minst två gånger i veckan? Är fisk ett hållbart livsmedel, även om den är odlad? Hur ska man förhålla sig till miljögifter i fisk? Vilken sorts fisk är bäst för både hälsa och miljö och var går den att få tag i?

Tillgång till kväve och fosfor är en förutsättning för att det ska finnas liv på jorden. Utan de här två näringsämnena klarar sig varken människor, djur eller växter. I ett normaltillstånd, det vill säga där människan inte rubbat ekosystemet, återanvänder naturen hela tiden de här näringsämnena. Näringskretsloppet är naturens egen cirkulära ekonomi – ett slutet system där alla näringsämnen alltid hamnar där de behövs och där allt alltid återanvänds.

Går det att leva på enbart åländska livsmedel även om det är mitt i vintern? Vilka typer av lokal livsmedel finns det, var får man tag i dem och hur mycket god mat och goda smaker går den som lever som Axgan miste om?

Att satsa på biogas inom jordbruket handlar om så mycket mer än att bara producera energi. Det är lika viktigt att ta hänsyn till hur en sådan förändring i livsmedelssystemet påverkar saker som mängden mat vi kan producera och cirkulationen av näringsämnen. Det var forskaren och jordbrukaren Kari Koppelmäkis viktigaste budskap när han besökte Åland i början av 2020.

Den 14.1.2020 var jordbrukaren och forskaren Kari Koppelmäki på Åland och berättade om agroekologiska symbioser. Tillsammans med studeranden Iiris Ryske kommer han att göra en case-studie på Åland. Materialet de samlar in (både skrivbordsdata + intervjuer hos jordbrukare) används dels i Karis doktorsavhandling och dels i Iiris prograduarbete.

Genom en stor investering vill Orkla fördubbla mängden biogas som produceras vid fabriken i Haraldsby. Förutom att kraftigt minska fabrikens klimatavtryck gör investeringen att rötresterna från anläggningen kan användas som gödsel av jordbrukare i Saltvik, vilket stärker det lokala näringskretsloppet.

Lotsbroverket i Mariehamn närmar sig sin maxkapacitet, höga avloppsavgifter hämmar den åländska tillverkningsindustrins konkurrenskraft och jordbruket skriker efter bättre bevattningsmöjligheter. Lösningen på alla tre problem kan vara att Orkla leder om sitt avloppsvatten från Lotsbroverket till Haga kungsgård.

Tack vare ett samarbete med Orkla i Haraldsby kunde Haga kungsgård få tillgång till en ny sorts gödsel som luktar mindre, får grödorna att växa bättre och som innebär ett minskat läckage av näringsämnen. Med hjälp av samarbetet kunde Orkla även öka sin produktion av miljövänlig biogas.

Hur ska man egentligen gå tillväga för att separera och återvinna sitt bioavfall på bästa sätt? Vilken typ av avfall går att kompostera och vilken gör inte det? Är det bättre att ha en egen kompost än att lämna avfallet till Mises eller kommunen? Och vad händer egentligen med det sorterade bioavfallet som samlas in?

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?

Går det att göra en vanlig ytternäsare som är livrädd för kor till en matmedborgare? Går det att få någon som knappt satt sin fot på en bondgård att börja handla direkt från producenter? Går det att få någon som tycker att all mjölk som närmar sig bäst före-datum “luktar surt” att minska sitt matsvinn?