Om målet är bygga mer i trä i allmänhet och mer i åländskt trä i synnerhet är ett demoprojekt ett av de bästa sätten att få saker att hända. Till exempel att en kommun går in för att bygga ett flerfamiljshus eller ett litet bostadsområde helt i trä, där mycket av råvaran dessutom kunde vara lokal.
– Att få till något sådant skulle vara jätteroligt och verkligen vara något att spinna vidare på, säger Peter Sandberg, platschef på Ålands Skogsindustrier.
Egentligen handlar mycket av det Ålands skogsindustrier gör om andra saker än att producera virke. Eftersom precis allt från den skog som avverkas tas tillvara står flis – både till cellulosa och bioenergi – samt sågspån och bark för merparten av båda volymen och omsättningen. Mycket av det Ålands skogsindustrier producerar blir därmed till vätskekartonger, miljövänlig värme samt bark som människor strör runt sina vinbärsbuskar.
Plastchef Peter Sandberg tycker trä är ett fantastiskt material med stora miljöfördelar
– Av den stock vi sedan sågar vill vi förstås ha ut så mycket virke som möjligt. Jämfört med många andra sågverk är vi dessutom ganska unika i den meningen att vi sågar både gran och tall samt i väldigt många olika dimensioner. Vi utmärker oss därmed genom ha ett brett sortiment, även om kunderna förstås tycker att vi borde ha ännu fler dimensioner, säger Peter.
Ålands skogsindustrier gör allt från att hugga timret till att såga, sortera, hyvla, impregnera och även sälja brädor med mera både till andra företag och direkt till slutkonsumenterna. Tidvis går en del av virket på export, men i synnerhet under pandemin har nästan hela produktionen av brädor, battingar, paneler, reglar och allt annat sålts lokalt på Åland, både till proffsbyggare och till glada amatörer.
Hur ser du på den potential trä har som byggnadsmaterial?
– Det är ett fantastiskt material. Det är ju är lite som grisen Särimner i den nordiska mytologin – det växer upp på nytt när vi använder det. De flesta tycker också att en träpanel eller ett trägolv både ser och känns bättre än en stenfasad eller ett laminatgolv. Trä har ju också stora miljöfördelar plus att det är ett väldigt förlåtande material som i princip alla kan hantera.
Om vi tänker oss att byggandet av i synnerhet stora trähus verkligen tog fart på Åland, vilken roll skulle Ålands skogsindustrier kunna spela i en sådan utveckling?
– I dagsläget levererar vi ett brett sortiment förutom korslimmat trä (CLT), som ju är en förutsättning för riktigt stora träbyggnader, och att det skulle uppstå en sådan fabrik på Åland anser åtminstone jag inte är realistiskt. Men vi kan ju heller inte bli självförsörjande på precis allt, utan jobba efter de förutsättningar vi har och med det vi är bra på. Men förutom just CLT kan vi levererar en hel del, från reglar till taklister.
Men för att verkligen utnyttja potentialen som finns i det åländska virket och de åländska sågverken anser Peter att det behövs mer samarbete och framförhållning i de stora projekten.
– Det absolut bästa vore om vi fick vara med i dessa större projekt från början. Att till exempel kommunen, eller vem det nu är som ska bygga, från början – innan man ger uppdraget åt en arkitekt – slår fast en ambition att bygga i åländskt trä och tittar på vilka material som går att använda för att exempelvis klä husfasaden och så vidare. I dag involveras vi ofta först när frågan kommer från byggfirman om vi inom loppet av några veckor eller en månad kan leverera vissa mängder av väldigt specifika dimensioner.
Säg att en kommun eller en myndighet verkligen gav sig den på att – bland annat genom att i ett tidigt skede involvera skogsindustrin – skapa ett demobygge helt i CLT och åländskt virke. Vad skulle något sådant kunna leda till?
– Det skulle verkligen vara jätteroligt med ett sådan projekt. Till exempel om Mariehamn eller någon annan kommun bestämde sig för att bygga ett flerfamiljshus eller ett litet kvarter helt i trä. Det skulle bli något för många att spinna vidare på. Det här är redan relativt vanligt i Sverige och det skulle vara jättebra att få till något liknande på Åland.